Ekonomihandboken · Avdelning 4 · Den nyliberala politiken
Innehåll

Kan otrygghet rädda jobben?

För nyliberaler är frågan om hur syssel­sättningen ska öka rätt enkel. Det krävs bara att arbetsrätten försämras och otryggheten för de anställda ökar. Det kallas att ”flexibiliteten på arbets­marknaden måste öka”.

Sambandet mellan arbetsrätten, det vill säga lagarna om anställnings­skydd, lagar kring avskedanden och arbetslöshet, har skapat såväl mycket offentlig debatt som en omfattande ekonomisk forskning. Det finns ett antal tänkbara för- och nackdelar med ett starkt anställnings­skydd.

Är man trygg vågar man prova nya saker utan att vara rädd att ’förlora det man har’.

För lön­tagarna innebär ett starkt anställnings­skydd att den ekonomiska trygg­heten ökar vilket ger de anställda större anledning att utnyttja den vidare­utbildning företagen eventuellt erbjuder. Är man trygg vågar man prova nya saker utan att vara rädd att ”förlora det man har”. Samtidigt innebär ett starkt anställnings­skydd att de som har hamnat utan för kan ha svårare att ta sig in på arbets­marknaden. Företagen vågar inte anställa om de inte snabbt kan avskeda när ekonomin vänder, är tanken.

För företagen kan de stabila relationer som ett starkt anställnings­skydd ger skapa ett större engagemang från de anställdas sida. Samtidigt innebär det högre kostnader för företagen vid avskedanden.

Dessa för- och nackdelar för löntagare respektive företag blir en fråga om avvägningar. Man kan hålla med om att såväl för- som nackdelar finns, och frågan blir hur man ska värdera dem mot varandra.

I 1999 års utgåva av OECD:s Employment Outlook finns en artikel med titeln ”Anställnings­skydd och arbets­marknadens funktionssätt”. Finns det en motsättning mellan anställnings­skydd och en fungerande arbets­marknad? Den centrala frågan är om ett ”överdrivet anställnings­skydd” bidragit till den höga arbetslös­heten i OECD-länderna. Trots mängden forskning har anställnings­skyddets effekt på arbets­lösheten varit svår att fånga. Forskarna bakom OECD-studien gjorde ett försök att komma till rätta med denna brist.

”Huvudfrågan är om skillnader i graden av anställnings­skydd påverkar syssel­sättning och arbetslöshet i olika länder över en längre period.”

Författarna till OECD-studien har gjort en genomgång av vetenskapliga arbeten kring den här frågan som publicerats under de senaste tio åren. Det handlar om närmare 30 studier. Bland alla dessa studier finns det några få som pekar på att ett starkt anställnings­skydd leder till en sämre fungerande arbets­marknad. Men lika många som säger det motsatta. Det samman­fattande omdömet från OECD-studien är:

”Allmänt sett tycks den här forskningen fokusera sig på de tänkbara kostnaderna som ett starkare anställnings­skydd innebär. Samtidigt som man ignorerar de tänkbara fördelar som mer stabila anställnings­former kan ge.”

En stor del av OECD-studien går ut på att systematisera och försöka mäta skillnader i anställnings­skydd mellan länder. Man delar in anställnings­skyddet i tre områden. Dessa mäts sedan för 27 länder, dels i slutet av 80-talet, dels i slutet av 90-talet. Och resultatet? Påverkar graden av anställnings­skydd arbetslösheten? För att svara på den frågan krävs en så kallad regressions­analys. Man gör ett diagram. På den horisontella axeln har vi graden av anställnings­skydd och på den vertikala axeln den genomsnittliga arbets­lösheten under 90-talet. Varje land blir en punkt som svarar mot landets grad av anställnings­skydd och genom­snittlig arbetslöshet.

Ett jakande svar på om ökande anställnings­skydd leder till ökad arbets­löshet skulle kräva ett diagram där punkterna (de enskilda länderna) bildar ett någorlunda sammanhållet band nerifrån vänster och upp mot höger. Men enligt OECD-studien ser det ut så här:

4.23 Arbetslöshet och anställnings­skydd bland 27 OECD-länder.

Källor: OECD, Employment Outlook June 1999.

Och slutsatsen av studien är: ”Diagrammet pekar på att det inte finns något samband mellan graden av anställnings­skydd och arbetslöshets­nivån.”

Det kan vi alla se. Försök själv dra en rak linje mellan de olika punkterna!

Det finns med andra ord inget som helst stöd i undersökningen för att ett starkt anställnings­skydd leder till högre arbetslöshet. Ändå återkommer det påståendet med envishet i den politiska debatten och i förslag från borgerliga national­ekonomer.

Sammanfattning

Det finns inga belägg för att arbets­lösheten ökar på grund av att arbetsmarknaden är trygg.