Ekonomihandboken · Avdelning 4 · Den nyliberala politiken
Innehåll

Därför måste den offentliga konsumtionen öka

Att jämföra den offentliga konsumtionens storlek med BNP är egentligen inte riktigt bra.

Det är nämligen så att varu­produktionen kontinuerligt sjunker som andel av BNP, samtidigt som andelen tjänster ökar. Alltmer av BNP består av utbildning, analyser, service och vård. Det är i grunden en bra utveckling. Ju mer maskinerna kan sköta produktionen, desto mer tid får vi människor för att ta hand om varandra.

Men det innebär också att tjänster blir allt dyrare jämfört med varor.

Ekonomen Agneta Stark har slag­kraftigt förklarat det på följande sätt:

– År 1880 blandade en betong­arbetare 3 000 ton cement om året. Idag gör han 10 gånger mer –30 000 ton. Är det logiskt att förvänta sig samma ökade prestation hos en lärare? Att en lärare undervisade 30 barn 1880 och idag 300 barn! (Skolvärlden nr 18/95)

En dator kan på två år sjunka till hälften i pris, men en data­utbildning kan inte sjunka mer än lärar­lönen.

Det här innebär att den som vill köpa en tjänst behöver betala mer för den jämfört med vad man behöver betala för varor. En dator kan på två år sjunka till hälften i pris, men en data­utbildning kan inte sjunka mer än lärarlönen.

Detta är något alla ekonomer och politiskt ansvariga känner till. Ändå kan man få höra att:

– Vi satsade totalt 70 miljarder på skolan 1990, men i år satsar vi ännu mer. Hela 82 miljarder. Påståendet att vi minskar på skolan är helt enkelt inte sant.

Men det är det. För om skolan skulle hålla jämna steg med behoven så måste man dels höja i takt med inflationen, dels höja lite till för att ta hänsyn till att utbildning relativt sett hela tiden blir dyrare i samhället.

Den offentliga sektorns konsumtion måste helt enkelt höjas om den inte ska försämras. Men är det det som har skett?

Offentlig konsumtion består nästan uteslutande av tjänster och vi bör alltså jämföra det offentliga med den totala tjänste­produktionen. I diagrammet nedan har vi jämfört de offentligt producerade tjänsterna med värdet av den totala tjänste­produktionen i samhället.

Slutsatsen av diagrammet är densamma som när vi jämför med BNP. Vi satsar allt mindre på den offentliga sektorn och alltmer på den privata.

En liten reservation bör vi göra. Mycket av det som förut kallades industri­produktion var i grunden tjänster. Ett stort bil­företag har ju mycket tjänste­produktion i sig, administration, utveckling, marknads­föring. Förr skedde det inom företagen och hamnade i statistiken under begreppet varu­produktion. Idag läggs en stor del av den tjänste­produktionen ut på andra företag. Det betyder att det i statistiken ser ut som om tjänste­produktionen ökar lite snabbare än den faktiskt gör.

Exakt hur mycket det här handlar om vet ingen. Att tjänste­produktionen ökar vet man dock eftersom det helt enkelt krävs färre anställda i produktionen idag för att få fram samma mängd varor som för tjugo år sen. Att offentlig sektors tjänste­produktion minskar jämfört med annan tjänste­produktion är därför en tydlig slutsats.

Det finns naturligtvis de som tycker att det är en klok och riktig politik. Att privat är bättre än offentligt. Det har vi full respekt för. Det handlar om ideologi. Det vi inte kan acceptera är när man inte säger så, utan tvärtom hävdar att vi ”satsar på vård, skola och omsorg” (vilket alla partier i Sverige säger) samtidigt som man faktiskt minskar satsningen på den offentliga sektorn.

Alla de här diagrammen och resonemangen kan ibland kännas som teoretiska tanke ekvationer som inte löser problemet. Varför bråka om siffror när vi ändå vet hur det är? Det räcker ju med att åka ut till en vanlig grund­skola och vistas där några timmar så ser man stress hos eleverna, för­slitning av lokalerna och brist på både läromedel och tid för alla som jobbar.

4.4 Offentlig produktions andel av total tjänste­produktion 1980–2012. I procent.

Källa: SCB, National­räkenskaper 1980 kvartal 1–2009 kvartal 2, Konjunktur­institutet, Analys­underlag december 2010.

Problemet är att de flesta av oss inte jobbar i skolan. Som förälder försöker man få sina egna barn igenom skolgången så smärtfritt som möjligt och har svårt att ta itu med den stora bilden.

Den offentliga sektorn måste få växa om vi ska få en rättvisare värld.

Men vi menar att det är viktigt för alla som vill driva en socialt utjämnande, rättvis politik att känna till dessa grundfakta. Den offentliga sektorn måste få växa om vi ska få en rätt­visare värld. Faktiskt, något av det mest radikala man kan säga idag är att vi ska gå tillbaka till samma andel offentlig konsumtion av BNP som vi hade 1980. 33% av det vi producerar bör konsumeras gemensamt. Det betyder ungefär 150 miljarder mer per år än vad vi satsar idag.

Sammanfattning

I vår ekonomi har tjänste­produktion blivit dyrare och dyrare jämfört med produktion av varor. Den offentliga konsumtionen består nästan uteslutande av tjänster. Alltså måste den offentliga sektorns konsumtion öka om den inte ska försämras.