Vilka är de fattiga?

Låt oss nu vända blickarna från de rika till deras motsats. De fattiga. Till att börja med är det viktigt att veta att de är betydligt fler. De fattiga äger ingenting utan är ”satta i skuld”. De har en negativ förmögenhet – deras skulder är större än deras tillgångar. Det handlar om 30% av hushållen – nästan tre miljoner människor i Sverige.

Att vara fattig innebär en ofrihet. Utan förmögenhet eller med större skulder än tillgångar så är man betydligt mer låst i vad man kan och inte kan göra i det här samhället. Därför har vi i Sverige ett system som gör att de som tjänar för lite får stöd från samhället så att de ändå får en dräglig inkomst. Hela vårt system av bidrag syftar till detta. Alla ska ha rätt att leva ett drägligt liv även om man under kort eller lång tid har för dåliga inkomster.

Samtidigt är det viktigt att bidrag inte får bli ”fattigvård”. Sådana system skapar gärna en permanent underklass. Därför har vi i Sverige ett system där alla medborgare någon gång under livet får tillgång till olika bidrag. Bidrag är en rättighet och inte en gåva. Ett exempel är att alla barn får barnbidrag och att alla deltar i den allmänna sjuk­försäkringen oberoende av om man är rik eller fattig.

Utan förmögenhet eller med större skulder än tillgångar så är man betydligt mer låst i vad man kan och inte kan göra i det här samhället.

Därför betalar också alla medborgare som har en inkomst skatt. Inte bara de rika. Tanken är att alla ska ge pengar till tryggheten och att alla ska få samhällets stöd. Men självklart visar ändå fördelningen av bidragen klasskillnaderna i Sverige. Såhär ser ett diagram ut över hur stor del varje tiondel av hushållen får i bidrag. Observera att hit räknas inte pensioner.

Den fattigaste tiondelen av hushållen är till 50,1% beroende av olika former av bidrag (till exempel barnbidrag, bostads­stöd, social­bidrag), medan bidragen för den rikaste procenten bara är 1% av inkomsten.

3.13 Andel offentliga överföringar av inkomsten (%).

Källa: SCB, Inkomst­fördelnings­undersökningen 2008, HE 21 SM 1001.

Sammanfattning

De fattiga har större skulder än tillgångar. Det gör att de blir mer låsta i livet, ofriheten är större.

Föregående kapitel:

Manssamhället

Nästa kapitel:

Finns det fattiga barn i Sverige?