Varför skyller man på löntagarna?

Sverige har under vissa perioder haft lägre löneökningar än EU, men trots detta högre inflation.

En av orsakerna är de stora devalveringarna. De stora svenska exportföretagen har haft ett starkt stöd hos statsmakten och skyddats när man inte klarat konkurrensen med utlandet.

Men devalveringar skapar inflation.

Och om de stora företagen dessutom gärna höjer priserna vid konjunkturuppgångar i stället för att slåss för en större marknad, så får ett litet land som Sverige dubbla problem.

Sverige är ett land där några få stora företag dominerar enormt.

Det här är naturligtvis något som inte bara gäller svenska företag. Men Sverige är ett land där några få stora företag dominerar enormt. Monopol­iseringen är stor, vilket innebär att konkurrensen är svag.

Även om svenska företagsledare gärna talar om den hårda tuffa internationella konkurrensen så betyder det inte att de är utsatta för samma prispress här hemma.

En Volvo kostar mindre i Tyskland, Danmark eller USA än i Sverige. Det beror på att man i Sverige hellre höjer priset än försöker öka marknaden (vilket är svårt i det här lilla landet). Prisökningen på Volvobilar är alltså företagets eget val. Men frågar man dem är det de anställda som är problemet.

Inflationen beror på… inflation

En av de faktorer bakom inflationen som sällan diskuteras är inflationen själv. Efter alla avregleringar på finansmarknaderna har förväntan på inflationen blivit allt viktigare för hur inflationen verkligen blir.

Om till exempel obligationsmarknaden, de som köper och säljer obligationer dagligen, tror på hög inflation så blir räntan hög, vilket i sig självt bidrar till inflationen.

Marknaden försöker inteckna det som ska ske, all spekulation bygger ju på att man säljer och köper något som ännu inte finns.

Det är egentligen därför såväl politikers som ekonomers hela intresse fokuseras på lönerna. För hur ska man kunna visa för marknaden att inflationen blir låg framöver, annat än genom att peka på låga löneökningar?

Trots att kommande skatteförändringar eller kronfall eller bostadsbrist kan orsaka högre inflation än nånsin ett lönepåslag på några procent, så är det bara lönerna som inte förändras över en natt.

Lönerna blir den symbol politiken och ekonomerna behöver i en värld där allt handlar om tro och förväntningar.

Vinstjakten är motorn

Visst kan lönehöjningar skapa inflation. Men inte alls i den utsträckning vi normalt sett får höra. Löner skapas genom produktion. Kampen om lönen gäller egentligen bara huruvida produktionsresultatet ska gå till vinst eller lön. Varken vinstökning eller löneökning skapar i sig själv automatiskt inflation. Däremot innebär högre lön att företagen får lägre vinst. Om då företagen höjer priserna kan resultatet bli inflation. I grunden handlar det då bara om att företagen inte accepterar att produktionsresultatet fördelas till lönens fördel.

Kampen om lönen gäller egentligen bara huruvida produktions resultatet ska gå till vinst eller lön.

Problemet är alltså inte att lönerna höjs, utan att företagen höjer priserna.

Det märkliga i debatten är att man förutsätter att den ena parten, löntagarna, ska ta hänsyn till att den andra parten, arbetsgivarna, aldrig kommer att agera annat än kortsiktigt och egoistiskt.

Och om löntagarna inte gör det, utan slåss för höjd lön och bevarad köpkraft, läggs skulden på dem i stället för på de som höjer priserna.

Det enda säkra i den ekonomiska debatten är därför detta: det är alltid löntagarnas fel.

Sammanfattning

De stora svenska multinationella företagen skapar särskilda inflationsproblem för Sverige. I grunden fungerar vinstjakten som inflationens motor.

Föregående kapitel:

Kommer löneökningar eller prisökningar först?

Nästa kapitel:

Kan politiken skapa inflation?