Kan politiken skapa inflation?

Konjunkturinstitutet undersöker regelbundet vad inflationen beror på. Slutsatsen är mycket tydlig: Skatterna är den absolut största inflationsboven.

Det är politiska beslut om skatteförändringar som höjt priserna, det vill säga skapat hög inflation i Sverige mellan 1985 och 1995. Om man sammanställer Konjunkturinstitutets undersökningar får man följande bild av inflationen de åren:

11.9 Inflationen 1985 till 1995.

Källa: Konjunkturinstitutet, Analysunderlag mars 1992, mars 1998, augusti 2000, mars 2002, mars 2005.

Importpriserna svarade för 10% av inflationen. Höjda hyror och räntor står för drygt en fjärdedel. Höjda varuskatter står för mest, nästan en tredjedel.

Under punkten övrigt i diagrammet döljer sig löner och vinster. Om man granskar dem visar det sig att lönekostnaderna för näringslivet steg med 39% mellan 1988 och 1995. Under samma tid steg dock vinsten med 71%!

Nu är vinsten inte lika stor som lönerna i kronor räknat. Men löneökningarna stod ändå bara för 12% av inflationen, medan vinstökningarna stod för 15%. Vinstutvecklingen var alltså en större bov i inflationsdramat än lönerna. Men den största boven var skatte förändringar. Sänkta skatter på höga inkomster ledde till höjda skatter på varor.

Under några år orsakades inflationen av politiska beslut på ett annat sätt. Det var när den svenska valutan 1992 skulle hållas ”fast” trots att det kostade många miljarder. När den slutligen började ”flyta”, det vill säga sjönk, då fick vi betala det genom inflation i form av höjda importpriser.

Under senare år har inflationen varit ett icke-diskuterat fenomen. Det har också blivit svårare att få relevanta jämförelser efter att Riksbanken gav Statistiska centralbyrån instruktioner (2008) om att upphöra med det inflationsmått (som hette UNDINHX) som var ett mått där man tog bort de effekter som importerade varor hade på svensk inflation. Motivet var att det blivit svårare att avgöra hur stor del av en vara som var importerad och hur stor del som var producerad här. Alltmer varor görs ju på flera ställen innan de sammansätts på ett.

11.10 Inflationen 2006 till 2011.

Källa: www.scb.se/konsumentpriser 2011‑06‑21.

För oss är det här ett svårförståeligt resonemang. Om Riksbanken inte kan avgöra hur mycket av vår inflation som beror på import så blir det ju svårt att ha en korrekt räntepolitik. Svenska räntor kan ju inte påverka importpriserna, risken är att Riksbanken bekämpar en inflation som har helt andra orsaker än vinster och löner i Sverige.

Men nu är det som det är. SCB har inte det inflationsmåttet och vi har därför själva gjort beräkningar baserat på importprisindex och konsumentprisindex och får då fram följande bild av prisförändringarnas ursprung de senaste åren.

Vi tror att importpriserna står för en fjärdedel av inflationen medan den stora braständaren de senare åren varit en bostads­spekulations­bubbla som ännu inte briserat. Det viktiga i de olika diagrammen är att se hur olika inflationens orsaker ser ut under olika tider. Men också se det gemensamma. Lönerna har aldrig varit boven i inflationsdramat. Inte ens under de år då vi knappt haft nån inflation alls.

Tillsammans med ökade importpriser är förändrade och höjda varuskatter, typ moms och bensinskatt, den största orsaken till inflationen. Inflationen orsakades av enkla politiska beslut. Och på senare år ser vi hur spekulationsekonomin slår igen om på framför allt bostadspriserna.

Sammanfattning

Politiska beslut om skatteförändringar har varit den enskilt största orsaken till inflationen i Sverige. Vi har politiskt valt att skapa en viss inflation. På senare år är bostadsbubblan en pådrivande faktor.