Hur rikt kan Sverige bli?

Vi skrev i förra kapitlet att ekonomers prognoser om framtiden är mycket osäkra. Ändå ska vi nu visa dig en prognos om vilka resurser vi kan ha i det här landet när våra barns barnbarn vandrar här.

Den kommer från Finans­departementets långtids­utredning och kallas för en långtids­prognos. Den visar hur Sveriges samlade BNP per person (per capita) kommer att utvecklas om vi har en ekonomi med en ganska låg BNP-ökning. Alltså ingen jätte­ökning som vi haft de allra senaste åren, utan en lugn takt. Bara 1,5% per år.

Då får vi ett diagram som visar att vi om 20 år är mycket rikare. Mätt i dagens penning­värde kommer BNP per capita vara nästan 200 000 kr högre. Alltså per person och år.

Det här är politisk dynamit!

Men det publiceras mycket sällan.

Diagrammet visar att vi faktiskt kan göra väldigt mycket med politiken. Om landet blir dubbelt så rikt så kan fri kollektiv­trafik, fri hemtjänst, sex timmars arbetsdag och bättre pensioner finansieras utan problem. Vi har även enorma resurser att lösa klimatkris genom investeringar. Det handlar inte om brist på resurser – framtiden är ljus vad gäller vår gemensamma rikedom.

Men det handlar om hur denna rikedom ska fördelas.

Det är sant, detta är en prognos. Om ett kärnkraftverk havererar i Sverige så förändras vår ekonomi. Om klimat­förstöringen drabbar landet så förändras den. Energikrisen framöver kommer att påverka utvecklingen. Ett krig skulle också göra oss alla fattigare.

Men vår poäng är inte att påstå att vi vet hur framtiden kan bli.

Vår poäng är att väldigt många ekonomer och politiker idag säger att ”vi inte kommer att ha råd med en så stor offentlig sektor i framtiden”. Eller ”i framtiden måste äldre ta mer individuellt ansvar för sin trygghet”. Tiden av gemensam betald omsorg är enligt sådana utspel helt enkelt förbi. Man visar ofta diagram och kurvor över hur kostnader kan öka, men glömmer att visa hur mycket rikare vi samtidigt kan vara.

2.5 BNP per capita 1950–2030. En prognos, kronor i fasta priser.

Källa: Mitchell, B.R., European Statistics 1750–1975; OECD, Economic Outlook nr 61, nr 69; KI, Analysunderlag nov 2001, dec 2005, aug 2007, dec 2010; SCB, Befolknings­statistik, www.scb.se; Långtids­utredningen 2008.

Diagrammet visar nationens utveckling mätt per invånare. Det politiken sen handlar om är hur stor del av denna ökning som ska gå till offentlig sektor och hur stor del som ska gå till oss själva privat. Om vi blir dubbelt så rika finns ju ett val att göra. Hur många bilar vill vi ha per person? Hur många lärare per klass?

All rikedom kommer från människors arbete. Det finns egentligen ingen gräns för hur rika vi kan bli, inte så länge människan tänker nytt och skapar.

Hur många bilar vill vi ha per person? Hur många lärare per klass?

Visst kan också vi människor göra motsatsen. Förstöra själva förut­sättningarna för våra liv genom att förstöra miljön.

Men det är ett politiskt val och inget som sker av sig självt.

Sverige är ett oerhört rikt land. Och det mesta tyder på att vi framöver kommer att bli mycket rikare.

Sammanfattning

Inga prognoser säger att vi skulle bli fattigare framöver. När politiken diskuterar att vi inte ”har råd” med välfärden handlar det alltså inte om brist på resurser. Utan om politiska prioriteringar.