Låt oss för ett ögonblick återvända till Göran Perssons påstående att ”den som är satt i skuld är icke fri”.
1995 hade han en skuld på 1 535 miljarder och tillgångar på 1 095 miljarder. Netto var summan – 440 miljarder. Det året föreslog Göran Persson stora nedskärningar, skattehöjningar och sparpaket.
Tre år senare, 1998, var skulden i stället brutto 1 747 miljarder och nettot – 444 miljarder. Då föreslog Göran Persson reformer, bland annat maxtaxa och sänkta egenavgifter.
Men inte var han ”friare” med en bruttoskuld på 1 747 jämfört med en skuld på 1 535.
Skillnaden var i stället att ekonomin som sådan hade börjat växa. Fler fick jobb, statens inkomster ökade. Oberoende av statsskulden kunde Göran Persson nu föreslå reformer. Han var fri trots att han var ”satt i skuld” eftersom statsskulden betalar sig själv när ekonomin som helhet går bättre.
Huruvida en politiker är fri eller inte handlar om hur statsskulden har skapats. Fri eller ofri handlar om vilken politik man för.
När detta skrivs styrs Sverige av en regering som vill sälja ut stora delar av de statligt ägda företagen av ideologiska skäl. Man vill inte att den offentliga sektorn ska äga så mycket, utan tycker att det är bättre för samhället om mer ägs privat.
Detta är en ideologisk ståndpunkt man kan ha respekt för och diskutera. Problemet är att det inte är så den presenteras. Utan regeringen säger, genom finansminister Anders Borg, att företagen ska säljas ut för ”att betala av på statsskulden”. I stället för att diskutera ideologiska, politiska val, förvandlas det hela till en teknisk fråga, en skuld som ”måste betalas”. Vilket är djupt ohederligt.
Alla stater i hela världen har statsskulder och lånar pengar. Ingen av dem kommer någonsin att ”betala statsskulden”. Det skulle vara en fullständig katastrof.
Det skulle innebära att staterna tog in tusentals miljarder kronor i skatteintäkter som sen inte användes utan bara stoppades i madrasserna, det vill säga sattes in på olika riksbankers konton.
Huruvida en politiker är fri eller inte handlar om hur statsskulden har skapats.
Fri eller ofri handlar om vilken politik man för.
Det gäller alla länder. Låt oss titta på hur fri eller ofri svenska regeringen varit jämfört med andra länder inom EU.
Sverige är det land inom EU som minst av alla behövt skära i den offentliga sektorn eller minska bidragen på grund av statens skulder.
Sverige har faktiskt hela tiden haft mycket lägre skuld än andra länder.
Låt oss börja med ”det värsta året” 1995.
2.11 Offentlig finansiell förmögenhet 1995. I procent av BNP.
Källa: OECD, Economic Outlook, nr 71, juni 2002.
Om vi hade gjort en lista över världens minst skuldtyngda stater skulle Sverige alltså ha hamnat på fjärde plats. Bara Finland låg bättre till inom EU.
Idag är Sverige är ett av de få länder som saknade statsskuldsproblem. Vi tillhör de länder i världen som vid sidan av Norge och Finland har det absolut största överskottet i offentlig ekonomi. Mycket större än i länder som Tyskland, Danmark, Frankrike eller för den delen USA.
2011 ser situationen ut såhär:
2.12 Offentlig finansiell förmögenhet 2011. I procent av BNP.
Källa: OECD, Economic Outlook, nr 88, Volume 2010/2.
Det märkliga med dessa siffror är inte att Sverige ligger så bra till. Det har vi gjort länge. Det märkliga är att politiker och ekonomer inte velat erkänna det utan påstått att vi varit ett skuldtyngt problemland.
Sanningen är alltså i stället tvärtom.
Vi hävdar att de märkliga påståendena om Sveriges ”skuldtyngda” offentliga sektor snarare är politiskt motiverad. Och vi hävdar att påståendena verkligen har fungerat och påverkat den ekonomiska politiken.
Trots landets goda offentliga ekonomi är nämligen Sverige det land som genomfört den hårdaste åtstramningen av alla EU-länder.
Sveriges nettoskuld har varit mycket lägre än EU-snittet under hela 90-talet. Idag har Sverige ett stort överskott.
Gör räntan på statsskulden oss maktlösa?