Måste skatter anpassas på grund av globaliseringen?

Det påstås ibland att ”på grund av globaliseringen kan vi i Sverige inte avvika från omvärlden vad gäller skatter”. Låt oss för en sekund acceptera påståendet att vi i Sverige verkligen skulle ha skatter som avviker från andra länders. Men är påståendet om en tvingande förändring sant?

Som vi diskuterar i avdelning 12 så är det i dag en mycket liten del av skatten som kommer från de rika eller från företagen. De stora skatteinkomsterna kommer från vårt arbete, vår konsumtion och våra avgifter för vård med mera. Går vi igenom de olika skatteintäkterna märker vi att det finns få argument för att skatterna i varje land – eller ens i varje kommun – skulle behöva ”utjämnas”.

• Skatter på fastigheter, mark, vägar och energi berörs inte av en globalisering. Fastigheterna och vägarna kan inte flytta utomlands. Inte heller kan marken och energin som används inom ett land ersättas av något annat.
• De sociala avgifterna behöver heller inte påverkas, då de motsvarar de tjänster den skattebetalande ska få i det landet.
• Löntagarna i ett land kan bara till en liten del välja att arbeta i ett grannland. Inkomstskatten kan alltså vara relativt opåverkad. Det vet ju var och en av oss om vi tänker efter. I Sverige varierar kommunalskatten stort mellan olika kommuner. Det har ännu inte inneburit att folk flyttar hit och dit. De stora omflyttningarna har skett på grund av tvång och arbetslöshet, inte på grund av skatteskillnader.
• Varuskatterna – framför allt momsen – inom ett land handlar i första hand om att de varorna av bekvämlighetsskäl eller nödvändighet inhandlas i landet. Uppenbarligen finns då möjlighet för oss konsumenter att privat importera vissa varor genom att kånka pirror med öl över Öresundsbron eller fylla resväskor med cigaretter. Ärligt talat har vi mycket svårt att se det som något annat än ett marginellt problem. (Snarare är det ett folkhälsoproblem.) De flesta varorna inhandlar vi i närmsta butik eller ber att få hemkörda från närmsta vitvaruaffär. Det finns i dag inom EU – trots öppna gränser och samma valuta – stora prisskillnader mellan länderna. De beror på allt i från skattenivåer och fraktkostnader till monopolkontroll av marknaden. Det finns helt enkelt inget som tyder på att skillnader i varuskatter inte också skulle kunna vara möjliga i morgon. Allt kan ju inte laddas ner från internet. Det mesta måste fraktas som fysiska varor och hämtas ut. Då kan varuskatten betalas.
• Företagsskatterna, framför allt bolagsskatten, varierar i dag ordentligt mellan olika länder. Ofta är det historiska orsaker, ibland som resultat av politiska eftergifter i valrörelser, ibland som försök att locka till sig ny industri. Sverige är i dag ett av de länderna som har låg bolagsskatt i Europa. Ändå är det knappast det som lockar företag hit. I stället är det för att få fotfäste på den nordiska marknaden som utländska investerare köper svenska företag. Men framför allt kan inte lägre skatter få företag att stoppa omstruktureringar. De förändringar som sker i näringslivet handlar mer om marknadernas förändring och om maktkampen mellan olika ägare. Det finns en enkel orsak till att olika skattenivåer i praktiken inte påverkar företagens placering så mycket. Företagen i Sverige gör stora vinster. Om de skulle flytta för att vinsten blev något lägre genom högre bolagsskatt så skulle man också riskera att lämna över marknaden och därmed hela vinsten till andra företag.
• Kapitalskatterna varierar också i dag. Trots att världen verkligen är global vad gäller pengar, trots att en knapptryckning kan flytta miljarder till ett skatteparadis så kvarstår skillnaderna och skatt inbetalas i alla länder. Men visst har det här skett en förändring. Riksskatteverket har uppgivit att man uppskattar antalet svenska ”utlandsmiljarder” som inte redovisas i deklarationer till cirka 500. (DI 21/5 -02) Andra beräkningar från 2006 (i Dagens Industri) handlar om så mycket som 1 000 miljarder. Inflödet av redovisade miljarder efter att Skatteverket gav en slags amnesti till alla skatteflyktingar 2010 (om de bara registrerade sina verkliga inkomster) gjorde också att tiotals miljarder flödade in från rika utlandssvenskar. Men i en värld där USA:s regering genom FN-beslut kan tvinga världens stater att frysa banktillgångar från misstänkta terrornätverk kan stater givetvis med ett samarbete kontrollera kapitalflykt.
• Skatter på valutaköp eller skatter på aktiehandel innebär att sådana affärer flyttar utanför landets gränser. Men sådana skatter finns inte i dag. Däremot finns det en diskussion om en avgift för valutaspekulationen – en Tobinskatt – som snarare visar att den globala finansekonomin gör det lättare i framtiden att införa nya skatter på verksamheter man vill bromsa.

Tobinskatten handlar om att lägga en liten avgift (till exempel 0,05%) på varje valutatransaktion. För en vanlig import/export-handel betyder det inget. Däremot för den som flyttar pengar 100 gånger per vecka i ett försök att jaga mikrovinster. Den spekulationer skulle då kosta 5%, vilket gör den mindre intressant.

Tobinskatter motarbetas dock av finanskapitalets talesmän och har ännu aldrig blivit ett konkret förslag trots att finanssammanbrottet 2008 väckte förslaget i en del nya kretsar.

Sammantaget tror vi att skatterna även i framtiden har stora möjligheter att variera såväl inom länderna som mellan nationerna. Det handlar mer om vad medborgarna i en kommun eller nation vill än om tekniska ekonomiska hinder.