Vinst eller lön?

I 30 år har vi fått höra att ökade vinster är vägen till ekonomisk framgång för Sverige. Ökade vinster ska öka tillväxten i ekonomin så att alla får mer. Ökade vinster är nödvändiga, heter det, för att vi ska ha råd med en stor offentlig sektor. Och ökade vinster behövs för att företagen ska investera.

Men! Titta på hur det har sett ut. Diagrammet visar vinsternas andel av vad som produceras i svenskt näringsliv.

6.1 Vinstandelen i svenska företag sedan 1950 (procent av förädlingsvärdet).

Källa: SCB, Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2005, NV 19 SM 0702. Resultat före avskrivningar (bruttovinst) i relation till resultat plus arbetskraftskostnader (förädlingsvärde). Åren 1953-79 är det enbart industri- och byggföretag. Åren 1980-2007 är det ett vägt genomsnitt för industri-, bygg- och tjänsteföretag. Åren 2008-2012, Konjunkturinstitutet, Analysunderlag dec 2010.

Mellan 1953 och 1981 sjunker vinsternas andel av produktionsvärdet från 34 till drygt 20%. Under den här tiden, som enligt dagens sätt att se på hur världen är beskaffad borde varit en katastrof, växer vår samlade produktion (BNP) med över 3% per år, den offentliga konsumtionens andel av BNP ökar med 15 procentenheter och andelen av våra resurser som satsas på investeringar är 24%.

När kapitalets företrädare talar om hur bra det blir med ökade vinster, så glömmer de myntets andra sida.

Efter 1980 har vinst­andelen ökat. Det borde ju enligt de moderna ekonomiska teorierna vara till fördel för allt och alla. Men så är det inte! Tillväxt­takten är lägre, den offentliga konsumtionen har minskat sin andel av BNP och investerings­andelen är lägre och inte högre med ökande vinster. Nej, vi påstår inte att detta enbart beror på att vinsterna varit för höga. I den här boken tar vi upp många orsaker till varför vi menar att ekonomi kan skötas bra för de många, eller bara bra för de få.

Men det vi säger – som väldigt få ekonomer pekar på – är att höga vinster inte löser problemen, ja, vi vill rent av påstå att höga vinster förvärrar dem.

Det finns många orsaker till den minskande tillväxten, minskande offentlig andel och lägre investeringar. En av dem är att när kapitalets företrädare talar om hur bra det blir med ökade vinster, så glömmer de myntets andra sida. Ökade vinster fås på bekostnad av minskande löner. Hela tiden finns det en motsättning mellan vinster och löner. När mindre går till löner och mer till vinster så minskar efterfrågan. Folk får relativt sett mindre att köpa för. Då avtar tillväxttakten och med lägre tillväxttakt finns det mindre anledning för företagen att investera.

Lägre löneandel ger också lägre skatteinkomster, eftersom löner beskattas mycket hårdare än vinster. Detta i sin tur blir ett argument för mindre offentlig konsumtion, mindre pengar till vård, skola och omsorg.

Vilket i sin tur kan öka arbetslösheten och därmed har vi fått en ond spiral i samhället som fortsätter att gå åt fel håll.

Visst har högre vinster varit vägen till lyckan. Men bara för ett mycket litet fåtal av Sveriges befolkning.

Sammanfattning

Ökade vinster har inte löst problemen med Sveriges ekonomi.