Ekonomihandboken · Avdelning 3 · Rika och fattiga i Sverige
Innehåll

Har svenska arbetare blivit kapitalister?

En av de stora förändringarna under de senaste tjugofem åren är att fler blivit aktieägare. Ibland kan man läsa att alla arbetare idag också är kapitalister eftersom ”alla äger aktier”.

Detta är dock inte riktigt sant.

Nio av tio svenskar äger inga eller mycket få aktier. I diagrammet är nio av tio svenskar samlade i den minsta kolumnen längst till vänster.

90% av de svenska hushållen äger 1% av alla aktier. Resten ligger hos den rikaste tiondelen i Sverige. De har 99% av alla aktier!

Men även denna uppdelning är för grov. Tittar vi närmare på de sista tio procenten visar det sig att bara 1%, den allra rikaste procenten, har över 77% av alla privata aktie­förmögenheter!

Nu är det visserligen sant att en arbetare eller tjänsteman i första hand inte har köpt aktier i företag utan andelar i fonder som i sin tur köpt aktier i företag. Men även om vi lägger in såna fonder får vi en djupt orättvis ägarbild.

3.5 Fördelning av aktie­förmögenheter (%). Hundradelar av hushållen.

Källa: SCB, Förmögenhetsstatistik 2007.

Då äger 90% av svenska folket bara 18% av alla aktier. Den rikaste tiondelen äger 82%! Det här är dessutom en utveckling som blir allt värre med åren. (Vid förra upplagan av Ekonomi­handboken ägde 90% av hushållen 2,5% av aktierna. Idag bara 1%.) Eftersom även denna statistik bygger på SCB:s förmögenhetssiffror som inte uppdaterats sen 2007 är vår kvalificerade gissning att utvecklingen fortsatt än mer åt fel håll.

Talet om att vi får en ”ökad ägarspridning” i det moderna samhället med stora finans­marknader och privata börs­sparanden är helt enkelt inte sant.

Vad är en kapitalist?

Den här statistiken gör att man enklare kan förstå hur fel det är när debattörer försöker jämställa arbetare och tjänstemän med kapitalister, bara för att de förra har några fondandelar eller har köpt några aktier i Telia eller Ericsson.

Om du äger aktier för 20 000 kr och får en aktie­utdelning på 2–3% så ger det dig bara cirka 500 kr i inkomst, per år! Det vill säga mycket, mycket mindre än vad en bra löne­förhandling kan ge. Men om du äger aktier för 20 miljoner kronor så betyder aktieutdelningen enormt mycket för din årliga inkomst. Aktie­utdelningen motsvarar då en årslön och det är först då man kan börja kalla en människa för kapitalist.

Skillnaden mellan en arbetare och en kapitalist är inte om man äger aktier eller annat kapital, utan hur mycket man äger. Det är först när man har en riktigt stor kapital­förmögenhet som ens liv styrs av hur bra det går för kapitalet. Det är först då man själv blir ”fri” från arbetet, fast det kanske snarare borde heta att man blir ”fångad av kapitalet”.

Det märkliga med riktigt rika personer är ju att de jagar mer pengar hela tiden. En miljardär kämpar gärna för att få ytterligare en miljard i bonus och optioner. Ändå vet alla att ingen människa kan konsumera upp en sån rikedom.

Skillnaden mellan en arbetare och en kapitalist handlar därför om vad man själv identifierar sig och sitt liv med. En kapitalists uppgift är att förmera kapital. Att få mer pengar är ett självändamål. En kapitalist är en människa som blivit personifierat kapital, det vill säga målet och framgången mäts i hur mycket mer kapital som kan samlas.

En löntagare måste i stället mäta sig själv och sitt liv i vad hon/han faktiskt gör på jobbet. Om man gör nytta, om man utvecklas, om man får mer i lön och kan förbättra sin vardag. Löntagare och kapital­ägare har alltså olika behov, olika mål och olika sätt att mäta framgång i yrkeslivet.

Det är en viktig skillnad. De som äger kapital kan nämligen bli rikare, det vill säga få ännu mer kapital, även om löntagarna inte får det bättre.

Den helt förkrossande majoriteten av svenska folket lever i huvudsak på sin lön. Bara något fåtal procent kan leva på sitt kapital. Där finns skillnaden mellan att vara kapitalist och löntagare. Och det är den skillnaden som gör att de faktiskt också har olika behov vad gäller politiken och ofta olika ideologi om vad som är viktigt och rätt.

Sammanfattning

En tiondel av svenska folket äger mer än 99% av alla aktier. Påståendet att ”vi alla idag är aktieägare och kapitalister” är helt enkelt inte sant.