Inledning

Det här är den tredje helt nyskrivna upplagan av vår handbok om ekonomi. En bok som vill förklara, diskutera och visa på fakta som du kanske aldrig har sett.

Mycket har hänt på bara några år på 2000-talet. En finanskris av sällan skådat mått svepte över världen. Vi menar att det egentligen var en upprepning av problem som vi sett gång på gång.

Finanskrisen och hur spekulations­ekonomi fungerar är därför en ny avdelning i denna bok.

En minst lika viktig är diskussionerna om hur ekonomin påverkas av den resurskris och den klimatkris som vi ser torna upp sig framför oss.

Hur ska vi diskutera ordet tillväxt framöver?

För oss är det självklart att alla har åsikter om, och kan diskutera, ekonomi. Ekonomi handlar i grunden om din vardag, ditt liv.

Hur vi formar ekonomin i ett samhälle bestämmer också hur vi formar mycket annat.

Olika ekonomiska val förändrar dina möjligheter att skapa ett bra liv.

Det är ekonomin som avgör hur mycket fritid vi ska ha.

Det är ekonomin som avgör om vi ska stressa oss sjuka på jobbet.

Det är ekonomin som avgör om du ska få leva ett tryggt liv eller ständigt känna dig otrygg.

Ekonomi angår oss alla.

Samtidigt vet vi att ekonomi normalt sett presenteras som något mycket svårt, som ett ämne där endast experter tillåts yttra sig.

Det här är mycket farligt.

Experter kan nämligen inte avgöra vad vi vill med ett samhälle.

De kan ha åsikter, liksom alla andra har åsikter.

Men de kan inte veta vad som är rätt eller fel.

Åsikter är bra. Det farliga är om man presenterar dem som något annat, som sanningar eller som ”vetenskap”.

Om någon ekonom säger att lönerna inte får höjas mer än en viss procent, så är det en åsikt och ingen sanning.

Om en annan ekonom påstår att globaliseringen tvingar politiker att sänka skatterna så är det en åsikt och ingen självklarhet.

Om en tredje säger att vindkraft inte är ”lönsamt” är det också en åsikt om vad som är viktigt i samhället.

Det som är en absolut sanning för en kapitalägare – alla mår bättre av att vinsterna blir högre – är ofta motsatsen för en löntagare.

När en borgerlig statsminister som Reinfeldt säger att vi inte ”har råd” med högre ersättningar vid sjukdom, så är det inga ekonomiska fakta det handlar om, utan en åsikt. Och om någon skriver att ”det finns bara en väg att gå”, så är det inte bara en åsikt utan en ovanligt förmäten och dum sådan.

Det finns alltid alternativ, alltid olika vägar att gå.

När man har en åsikt så är det inte så konstigt att man därefter försöker övertyga andra om den. Det gör vi i den här boken.

Det farliga är om man ljuger för att övertyga. Eller om man använder ett språk, ord och termer som är obegripliga för andra, för att på det sättet hindra att någon ifrågasätter ens åsikt.

Eller ännu värre, om man inte bjuder in andra till diskussionen, om man medvetet försöker fatta beslut och hålla diskussioner inom stängda rum.

Det här har skett flera gånger i Sverige. Ett exempel: 1985 beslutade Sveriges riksdag att ta bort valuta­kontrollen. Banker, företag och privat­personer skulle i framtiden fritt få föra pengar ut och in ur landet utan att behöva ansöka om tillstånd. Det var ett beslut som fattades mellan två val, det var något som väljarna aldrig diskuterade eller fick rösta om. Men ännu värre, det var en fråga som bara en mycket liten grupp ekonomer runt riksbanken verkligen hade förstått. Varken riksdag, allmänhet eller journalister var egentligen medvetna om vad beslutet skulle innebära.

I stället presenterades det som något som ”måste göras”.

Detta gjorde i sin tur att förslaget egentligen aldrig diskuterades i media eller bland partierna förrän långt senare, när det väl var genomfört och effekterna verkligen drabbade oss alla.

I början av 90-talet genomgick Sverige en valutakris som berodde på en kombination av å ena sidan valuta­kontrollens avskaffande, å andra sidan den svenska kronans låsning till ett fast värde gentemot andra valutor.

Resultatet blev en ekonomisk depression som det tog flera år för landets ekonomi att ta sig ur. Nu skriver vi inte detta för att vi tror att man kan återinföra valuta­kontrollen.

Vi skriver att det var fel att göra det utan att medborgarna visste och förstod vad som skulle kunna ske.

Att ta bort valuta­kontrollen var ett ekonomiskt och ”tekniskt” beslut, men det förändrade på många sätt både politiken och vardagen för miljoner svenskar.

På samma sätt har den förflyttning som skett av pengar från offentlig sektor till börser och valuta­marknader skapat problem som aldrig diskuterades när pensions­systemet gjordes om för drygt tio år sen.

Ekonomi är åsikter, teorier, politik.

Ekonomi är alltså viktigt. Samtidigt är det ett ämne som människor är djupt skeptiska mot. Åtminstone tveksamma inför hur ekonomiska idéer presenteras.

”Lögn, förbannad lögn och statistik”, heter ett talesätt.

Och det är sant att de demokratiska diskussionerna om ekonomi och politik förstörs om människor ständigt får fel information.

När den stora skatte­reformen genomfördes 1990 så trodde nog många svenskar att rika människor betalade 70 till 90% i skatt. Skatten var så hög att ”folk inte ville jobba mera”, sa de politiker som slogs för förslaget. Skatten måste sänkas, förr eller senare.

I tv presenterades diagram som visade att marginal­skatten var orimligt hög. Problemet var bara att marginal­skatt och skatt inte är samma sak.

Ingen betalade 70–80% i skatt.

När man i stället berättar att en miljonär före skatte­reformen betalade runt 50% i skatt till staten och kommunerna och efter skattereformen 1990 drygt 40%, så blir diskussionen om hur ”nödvändig” den reformen var annorlunda.

Men hur ska man kunna veta när ett påstående är en lögn, en myt eller bara ett vinklat inlägg från en part i en diskussion?

Vi tror att det bara finns ett sätt.

Man måste lära sig att se igenom andras påståenden.

Det är bland annat därför vi gör denna bok.

När man läser och diskuterar ekonomi är man – absurt nog – tvungen att lära sig olika knep som ekonomer och politiker tar till för att övertyga eller för att tysta protester.

Vi kallar dem i den här boken för myter, trick och manipulationer.

Vi tror att det är viktigt att lära sig detta, för annars har man mycket svårt att se igenom påståenden som kan susa förbi på tv-rutan eller synas i tidningarna.

När någon säger att ”höjd lön ger höjd inflation” är det bra att veta att det påståendet inte är bevisat. Och att påståendet ”höjd vinst ger höjd inflation” är minst lika sant.

Vi använder många diagram i den här boken.

Ett bra diagram kan vara en stor hjälp. Med några staplar och streck kan en utveckling visas som det tar väldigt många ord att berätta.

Självklart är diagram också farliga. De kan vara lögn­aktiga liksom andra påståenden.

Därför är det bra att även se igenom diagram, lära sig upptäcka när de är lögn­aktiga och när de inte håller.

Samtidigt har vi försökt skriva den här boken så att du i de flesta fall bara ska kunna läsa texten. Diagrammen förtydligar förhoppningsvis och förenklar för den som läser dem. Under diagrammen hittar du också de offentliga källor som vi hämtar våra siffror ifrån.

En sak till. Vi som skriver är bägge socialister. Vi är djupt övertygade om att den borgerliga ekonomiska politik som styrt politiken under både social­demokratiska och borgerliga regeringar inte är den bästa för ekonomin. Vi tycker de senaste årens kriser visar på ett sammanbrott för en ekonomisk politik som är skadlig för de flesta.

Ett system som inte är det bästa för människorna.

Vi tror att vår mänskliga kreativitet, vår skapar­glädje hålls tillbaka i onödan av bojor det samhälle vi lever i skapar.

Därför är vår handbok också en bok om ekonomiska åsikter. Om politik. Eller med ett vackrare ord – ideologi.

Vi har en ganska enkel grundtanke, en människosyn som betyder mycket för hur vi tänker.

Vi anser att människor är samarbetande varelser som mår bäst av att vara trygga och mätta. Vi tror att det vi gör i livet mer handlar om samarbete och lust än om strid och konkurrens.

Detta är en åsikt som inte går att bevisa.

Vi kan resonera om den och försöka övertyga, men inte bevisa den.

På samma sätt är det med andra ideologier.

Vår utgångs­punkt är nog fullständigt obegriplig för en människa som tror att hunger, oro, osäkerhet är det som tvingar människor att prestera lite mer och hitta på nya saker. Som tror att människor är arbetslösa för att a-kassan är för hög – inte för att det helt enkelt finns för få jobb.

Just därför blir våra slutsatser ofta annorlunda än de du kan hitta i affärs­tidningarnas spalter. Vi har olika ideologi. Det finns dock en stor skillnad. När vi påstår att vi har en åsikt så påstår vi också att du kan avgöra om den är rätt eller felaktig.

Vi skriver det vi menar är sanningen. Är vi osäkra försöker vi visa det och diskutera olika tolkningar. Det viktiga är en öppen diskussion som gör att vi alla kan förstå och i bästa fall fatta gemensamma beslut.

Denna tredje omskrivna upplaga av Ekonomi­handboken är gjord vintern 2010. Vi har uppdaterat statistiken från förra gången, lagt till några nya kapitel och tagit bort en del exempel som inte är lika aktuella i debatten längre. Tidigare upplagor är helt slutsålda. Vi kommer även denna gång att lägga ut Ekonomi­handboken som e-bok för dig som hellre läser digitalt. Särskilda klass­uppsättningar av boken med diagrammen separat kan också ordnas. Vi är medvetna om att det finns en oerhörd brist på läromedel kring ekonomi som kritiskt diskuterar den borgerliga national­ekonomin. Vår avsikt med den här boken är att vara ett alternativ för lärare och studie­cirklar och vi tar gärna emot synpunkter på hur den ska kunna utvecklas ytterligare inför framtiden.

Mycket kan sägas i en bok, men lika mycket blir oskrivet. Om du vill diskutera eller fråga något så gå in på www.etc.se och sänd dina frågor. Vi försöker svara på alla brev. De flesta publiceras också för andra som vill diskutera.

Vi tror att medborgarna kan och bör styra hur vår ekonomi ska se ut. För borgerliga ekonomer är det oftast tvärtom. De anser att människor måste anpassa sig till vad ekonomin kräver.

Men ekonomin har ingen egen åsikt. Pengarna har ingen hjärna. Det som händer i världen sker inte per automatik eller för att det måste ske.

Det är vårt gemensamma ansvar.

Och vi är djupt övertygade i detta påstående.

Visst kan vi rädda världen.

Stockholm–Uppsala, augusti 2011

Johan Ehrenberg Sten Ljunggren

PS. Ett stort tack till Ulf Lundkvist som illustrerat med teckningar och målningar och Håkan Elofsson som fotograferat.