Ekonomihandboken · Avdelning 11 · Inflation
Innehåll

Hur kan olika svenskar ha olika inflation?

Inflationen är som mycket annat i samhället en abstrakt siffra. Ett mått som verkar väldigt exakt men som i själva verket ser helt annorlunda ut i vardagslivet. Man skulle ju kunna tro att vi bara har en inflation i Sverige. Det stämmer dock inte. I själva verket är inflationen olika hög beroende på vem du är. Det är inte så konstigt. Det beror helt enkelt på hur mycket pengar du har och hur du använder dem.

11.14 Prisökningen för olika hushåll (procent per år).

Källor: SCB, Konsumentprisindex 1830–2005, PR15SM0601, Konsumentprisindex för maj 2011. PR14SM1106.

Inflationen är inte lika stor i hela ekonomin. Vissa varor har högre prisökning än andra. Om varor som alla måste köpa stiger extra mycket, det kan vara mat, resor till jobbet och hyror, så drabbar det låginkomsttagaren hårdare. Hon (eller han) lägger nämligen nästan hela sin ekonomi på såna nödvändiga varor.

Höginkomsttagaren lägger i stället en större del av sin konsumtion i varor som inte stigit lika mycket. Det kan vara datorer, resor eller kanske kostnader för ombyggnad av en bostadsrätt. Det här gör att de politiska förslagen kan styra inflationen för olika grupper. Om man höjer momsen så kommer det i första hand att drabba låginkomsttagarna. Om man sänker stödet till byggande så kommer höginkomsttagaren att märka det mindre. Vi får helt enkelt olika inflation i olika delar av samhället.

Mellan 1980 och 1997 var konsumentprisindex, det vill säga den genomsnittliga prisökningen, 9,3% per år. Men för låginkomsttagaren var den hela 11,5% medan höginkomsttagaren kom undan med 7,4%. De här skillnaderna fortsätter även under den period då vi haft lägre inflation. Även om skillnaderna i procent blir mindre finns samma ojämlika relation.

Värdet av en hundra­lapp har från 1980 minskat till 20 kronor för höginkomst­tagaren. För låginkomst­tagaren har värdet minskat till 8 kronor.

Ser vi på hela perioden har en höginkomst­tagare drabbats av pris­ökningar på 6,4% per år, medan låginkomst­tagaren fått tåla pris­ökningar på i genom­snitt 10,3 procent per år. På 31 år blir det stora skillnader. Värdet av en hundra­lapp har från 1980 minskat till 20 kronor för höginkomst­tagaren. För låginkomst­tagaren har värdet minskat till 8 kronor. Det här är skillnader som inte syns när man mäter hur inkomst­klyftorna ökat. De rika får lägre inflation än de fattiga.

Lika viktigt som det är att diskutera hur hög inflationen kan vara är det att diskutera vilken konsumtion i samhället som drabbas av den.

En inflation på guld eller konst är inte ett lika stort problem som en hög inflation på mat. Ekonomi handlar egentligen inte om siffror eller genomsnitt hit och dit. Det handlar om sociala förändringar i verkligheten.

Sammanfattning

Beroende på vilken konsumtion olika grupper har får de också olika inflation. I praktiken har inflationen varit högre för låginkomsttagare än för höginkomsttagare.