Ekonomihandboken · Avdelning 12 · Skatter
Innehåll

Vad är skatt?

De totala skatteintäkterna var 2011 drygt 1 400 miljarder kronor. Nästan alla skatter betalas på inkomster av arbete eller pension och på konsumtion.

Inkomstskatten – statlig och kommunal skatt – var 441 miljarder kronor 2011. Social­försäkrings­avgifterna uppgick till 274 miljarder. De indirekta skatterna – moms och andra punktskatter som på exempelvis bensin och alkohol – var 594 miljarder. Totalt 1 283 miljarder i skatter på arbete och konsumtion.

12.1 Fördelning av skatteintäkter 2010.

Källor: Konjunkturinstitutet, Analysunderlag dec 2011, SCB, Taxeringsutfallet 2010, OE21SM1101.

Skatterna på kapitalinkomster och företagsvinster är en mycket liten del av de totala skatterna. Skatten på kapitalinkomster var 45 miljarder, men sen kunde det göras avdrag för ”underskott”, vilket gjorde att skatteinkomsterna stannade vid 25 miljarder. Bolagsskatten uppgick till 116 miljarder. Det här beror inte på att kapitalinkomsterna och bolagens vinster är låga.

Det beror på att de beskattas med en lägre skattesats. Nominellt är den 28%, men efter avdrag av olika slag blir den ännu lägre.

Skatter på arbete och konsumtion svarar för över 92% av alla skatteintäkter. Kapitalinkomster och bolagsvinster svarar för en försvinnande liten del av de totala skatterna.

Just därför kan man kanske bli förvånad över den energi borgerliga ekonomer och politiker lägger på att sänka eller ta bort just skatterna på förmögenheter och bolag. Sammantaget är det ju inte en så stor ”börda” dessa bär.

Men förklaringen är nog inte så långsökt. Just dessa skatter är de enda som drabbar enbart de rika i samhället. Den borttagna förmögenhetsskatten var inte ett direkt hot mot statens stabilitet. Men den syntes direkt i plånboken hos de få procent som faktiskt betalar den. När regeringen Reinfeldt tog bort förmögenhetsskatten så betydde det beslutet att 200 000 personer beräknades få i snitt 5 000 kr i sänkt skatt per år. Fler var det nämligen inte som betalade förmögenhetsskatt.

12.2 Skattesats för olika typer av inkomst 2010.

Källor: Konjunkturinstitutet, Analysunderlag dec 2011, SCB, Taxeringsutfallet 2010, OE21SM1101.

Lika förvånande för den insatte är politikens återkommande fixering vid sänkta bolagsskatter. Det är ett av de vanligaste utspelen från framför allt de borgerliga partierna och Miljöpartiet för att ”få fart” på landet och ”mota arbetslösheten”. Men den skattebörda företagen har ska givetvis ställas mot allt man får för pengarna. Och eftersom det är löntagarna som betalar det mesta sker i praktiken en överföring från löntagare till bolagen via skattesystemet i dag.

Om vi skulle ta bort de statliga och kommunala utgifterna som består av offentliga investeringar, det legala systemet med rättsväsende och polis, de finanspolitiska stöden, de regionala stöden, EU-stöd, forskningsanslag och utbildning av arbetskraften… ja, då räcker bolagens skatt helt enkelt inte till att betala mycket. En borttagen bolagsskatt höjer dessutom inte de vanliga företagens konkurrenskraft. Eftersom de flesta skattebetalande företag arbetar på den svenska marknaden blir det inga direkta fördelar för ett företag när alla har samma sänkning. Det är bara de stora exportföretagen som direkt tjänar på lägre skatt, en situation som i dag är orsaken till att just dessa företag genom avdrag betalar mycket lägre skatt, än vanliga småbolag inom landet.

Det är lätt att förstå varför en enskild företagare tror sig gynnas av lägre skatt. Men tar man företagen tillsammans är bolagsskatten en plusaffär jämfört med vad man får för de 116 miljarder som betalades in 2011.

Sammanfattning

Den stora skattebördan ligger framför allt på löntagarna genom inkomstskatt, social­försäkrings­avgifter och moms. Företagen gynnas av skattesystemet.