Ekonomihandboken · Avdelning 6 · Vinst eller ännu mera vinst?
Innehåll

Vad händer när vinsterna blir för höga?

I det förra kapitlet visade vi hur vinsternas andel sjönk fram till 1980. Tvärtemot alla teorier om det viktiga med högre vinster, var det här bra år för landet. När vinstens andel sjönk mådde samhället alldeles utmärkt. Vi hade god tillväxt (i snitt 3,2% varje år). Vi hade en ökad privat konsumtion, men också en kraftigt ökad offentlig konsumtion. Samtidigt investerades 24% av vår produktions värde, det vill säga nästan en fjärdedel av vår produktion användes till nya satsningar inom produktionen.

6.2 Några nyckeltal för ekonomisk utveckling.
1953–19811981–2010
BNP-tillväxt per år3,2%2,1%
Privat konsumtion2,5%1,7%
Offentlig konsumtion15 p.e.–4 p.e.
Investeringsandel24%18%
Källor: SCB, Nationalräkenskaperna 1980 till 1995, KI, Analysunderlag mars 1995 till dec 2010. Förändringen av offentlig konsumtionsandel är utifrån trend.

När i stället vinsten började stiga från slutet av 70-talet har vi fått en ond spiral i samhällsekonomin. Tillväxten har varit mycket lägre. Konsumtionen för vanliga människor har ökat mindre och den offentliga konsumtionens andel har rent av minskat. Ändå – trots den högre vinstandelen – har investeringarna samtidigt minskat. Allt mindre av vad företagen producerar går till investeringar. Alltmer går till spekulation och till privat förmögenhet genom aktieutdelningar. Detta kan ju tyckas vara märkligt. Hela den borgerliga ekonomiska teorin är ju att ökade vinster leder till ökade investeringar som leder till ökad tillväxt.

Något stämmer inte.

Det som inte stämmer menar vi helt enkelt är själva teorin. Ökade vinster har inte varit bra för samhällsekonomin. Tvärtom. Och om inte samhällsekonomin i sin helhet gynnas av höjda vinster så måste anledningen till att de ändå höjts vara att en mäktig del av samhällsekonomin gynnas. Kapitalägare. Hela det batteri av politiska åtgärder inom ekonomin som genomförts de senaste tjugofem åren (och som populärt kallas systemskiftet) menar vi i grunden har handlat om detta. Vinsterna ska upp. Därför har den offentliga ekonomin hållits tillbaka, därför har lönerna pressats tillbaka och därför har löneskillnader, ökade privata förmögenheter och höjda vinster blivit de verkliga resultaten av allt tal om ”utveckling” och ”tillväxt”. Det handlar helt enkelt om ett särintresses seger över det övriga samhället.

Särintresset – Svenskt Näringsliv – har lyckats genomföra det man tror gynnar företagsägare bäst – höjd vinstandel.

Metoden för att få igenom sina förslag i den ekonomiska och politiska debatten handlar oftast om att undvika att diskutera det som sker och i stället diskutera det som teorin säger borde ske.

Säg att du vill driva tesen att arbetsgivaravgifterna bör sänkas och bolagsskatten minskas ytterligare. För att kunna förklara det för landets löntagare måste du då argumentera ungefär så här.

Det du som debattör då undviker att säga är detta.

I praktiken leder ökade vinster till lägre löner, fattigare offentlig sektor, mindre konsumtion och en sämre ekonomi för de flesta.

Sammanfattning

De politiska förändringarna har motiverats med att vinsterna bör höjas för att göra ekonomin bättre för alla. I själva verket har de höga vinsterna bara gynnat ett fåtal.