Vem betalar mest skatt?

När det talas om ”skattetryck” för olika inkomsttagare ställs skatten i relation till inkomsten. När man gör så visar det sig att höginkomsttagare betalar något lite mer i skatt procentuellt räknat. Skatten för den som tjänar 37 000 kronor i månaden är 28%, medan den är 23% för den som tjänar 22 000 kronor. (Källa: www.skatteverket.se Skattetabell 2011, kommunalskatt 31%.)

Detta är dock ett mycket enögt sätt att diskutera skatter på. Det viktiga är ju hur skatten fungerar i verkligheten, det vill säga vad man faktiskt betalar i skatt efter att livets nödvändigheter, maten, bostaden och så vidare, betalats. Vi kallar det här skatt efter bärkraft. Undersöker vi det så upptäcker vi att de fattiga tvärtom betalar högre skatt än höginkomsttagarna.

12.5 Skattetryck efter bärkraft för olika familjer 2011.

Vi börjar med en ensamstående mamma med två barn. Hennes månadslön är 22 000 kronor. Det betyder att bruttoinkomsten (lön inklusive sociala avgifter) är 370 000 kronor per år. Enligt Swedbanks uträkningar uppgår hennes levnadskostnader för ”nödvändig baskonsumtion” till 165 000 kronor per år. Det betyder att kvar före alla skatter har hon 205 000 kronor. Hon betalar 165 000 kronor i skatt och sociala avgifter. Det ger ett skattetryck efter bärkraft på 80% för den ensamstående mamman.

På motsvarande sätt har vi beräknat skattetrycket efter bärkraft för en arbetarfamilj med tre barn och där båda föräldrarna tjänar 24 000 respektive 22 000 kronor i månaden, samt för en höginkomsttagarfamilj som tjänar 37 000 plus 31 000 kronor i månaden.

Den viktiga slutsatsen för oss är att hela skattediskussionen är uppochnedvänd. Det är inte de rika eller höginkomsttagarna som har den högsta ”skattebördan”. Utan låginkomsttagare.

Sammanfattning

Problemet med skatterna är att höginkomsttagarna betalar betydligt mindre än låginkomsttagarna utifrån sin ekonomiska bärkraft.