Ekonomihandboken · Avdelning 12 · Skatter
Innehåll

Vad är skattetryck?

Först: skattetryck är ett politiskt ord. Det hör man på själva ordet. Vem vill ha ett ”tryck” på sig när man vaknar på morgonen.

Man skulle lika gärna kunna skriva skattekvot eller använda ord som ”andel skatt”. Men sen 80-talet har ekonomer alltmer använt ordet ”tryck” som del i en politisk kursändring.

Skattetrycket sägs vara ett mått på hur mycket skatterna står för i olika länder. Man beräknar det genom att ställa summan av alla skatteinkomster i relation till BNP. När dessa beräkningar gjorts hamnar Sverige helt klart överst.

Vi har högst skattetryck. Eller skattekvot. Skillnaden mellan oss och det femte landet uppifrån – Italien – är hela 9 procentenheter. Detta används genomgående i debatten för att hävda att skattetrycket måste sänkas i Sverige. Regeringens budget 2006 har som mål att sänka det från 50,2% år 2006, till 47,4% år 2009.

När skattekvoten var som högst i början på 1990-talet motsvarade de offentliga utgifterna nästan 70% av BNP. Detta togs av exempelvis professor Assar Lindbeck som bevis för att vi hade ett ”skattetryck” på 70%.

Visst börjar man fundera – 70% känns lite för mycket. Men -återigen visar det sig att nationalekonomiska professorer kan bevisa vad som helst med sin vetenskap. Bakom den här siffran på 70% ligger helt enkelt en dubbelräkning. Det kan visas med ett enkelt exempel.

Säg att vi har ett litet land som består av fyra personer.

En som arbetar inom privat industri och tjänar 100 kronor.

En som arbetar inom privata tjänster och tjänar 100 kronor.

En som arbetar inom offentliga tjänster och tjänar 100 kronor.

Samt en pensionär som också får 100 kronor.

De här fyra personerna har gemensamt kommit fram till att de ska betala 50% av sina inkomster i skatt. Det gör att den offentliga budgeten för landet ser ut så här:

12.3 Ett räkneexempel 1.
Skatteinkomster200 kronor
Offentlig verksamhet–100 kronor
Transfereringar–100 kronor
Budgetsaldo0 kronor

Frågan är nu: Hur stort är skattetrycket i detta lilla land? För de flesta verkar det närmast självklart att om alla betalar 50% i skatt, så är skattetrycket 50%. Krångligare borde det inte vara. Men så är det inte enligt den nationalekonomiska matematikens höjder. Skattetryck definieras som summan av alla skatter i ett land dividerat med landets BNP.

I vårt lilla land var summan av alla skatter 200 kronor. Hur stor är då landets BNP, det vill säga vad är värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet? Jo:

12.4 Ett räkneexempel 2.
Industriproduktion100 kronor
Privata tjänster100 kronor
Offentliga tjänster100 kronor
Summa BNP300 kronor

Skattetrycket blir alltså 200/300, det vill säga 67%! Med hjälp av den nationalekonomiska vetenskapen har vi nu visat att skattetrycket i vårt lilla land har den förfärande nivån av hela 67%. Att alla i landet bevisligen bara betalar 50% i skatt bekymrar inte nationalekonomin.

Olika länder har olika skattesystem och därmed olika mycket av dubbelräkning. I Sverige beskattas bidragen till skillnad från i många andra länder. Detta innebär att skattekvoten för Sverige överdrivs i jämförelse med många andra länder.

Nu finns det få aktörer som sätter sig ner och granskar detta. Det är nämligen få politiska aktörer eller ekonomer som delar tanken att hög skatt kan vara något bra. För tio år sen gjorde dock LO i sin lilla skrift ”Tre synpunkter på skattesänkningar” beräkningar av skattekvoten som försöker ta hänsyn till dessa skillnader. Bilden blev då annorlunda:

”Skattetrycket” sjönk från 51% till 46%. En – i skattekvotssammanhang – enorm skillnad.

De skatte­sänkningar allians­regeringen gjort sen 2006 motsvarar i dag minskade inkomster till offentlig sektor på totalt 150 miljarder per år.

Vi har inte funnit några nya beräkningar som jämför länderna seriöst så låt oss tills vidare se det som en fingervisning om att vara försiktig när man påstår saker om ”skattetrycket” och hävdar att ”vi betalar mest”.

Vi ser det så här. Sverige är ett land med höga skatter. Det har vi i ett land med stor offentlig sektor, social välfärd och en ekonomi där vinsternas andel av produktionen är hög samtidigt som arbetslösheten inte är högre än i konkurrerande länder.

Att peka på ”skattetrycket” som ett problem blir därför snarare ett skenargument för en annan förändring man vill åstadkomma.

De skattesänkningar alliansregeringen gjort sen 2006 motsvarar i dag minskade inkomster till offentlig sektor på totalt 150 miljarder per år.

En sänkt skattekvot med 4,3 procentenheter betyder alltså väldigt mycket pengar.

Om de pengarna ska vara i gemensam ägo via offentlig sektor eller i privat ägo via skattesänkningar är en ideologisk fråga. Inte en ekonomisk sanning om behov av ”sänkt skattetryck”.

Sammanfattning

Skattetryck är ett politiserat ord som egentligen borde heta skattekvot. Ordet skattetryck används för att motivera minskningar av inkomster till offentlig sektor.