Ekonomihandboken · Avdelning 10 · Pengar och valutor
Innehåll

Det speciella med pengar – Keynes version

Keynes visade att det är något speciellt med pengar. Han gjorde det som en kritik av den då – och nu – förhärskande neoklassiska ekonomiska teorin.

Säg att vi har en liten ekonomi där det produceras ved, spadar, bröd, möbler och tyg. Inom vart och ett av dessa fem tillverkningsområden arbetar ett antal personer.

När alla känner sig nöjda och ingen vill ändra sitt utbyte har vi jämvikt.

Eftersom alla behöver lite av varje kommer de att byta ved mot spadar, ved mot bröd, bröd mot tyg och så vidare. När alla känner sig nöjda och ingen vill ändra sitt utbyte har vi jämvikt. Alla kommer då att vara sysselsatta i den grad de själva önskar. Alla kommer att få en ersättning som svarar mot de andras värdering av deras produktion. Slutligen kommer alla att byta till sig den önskade mängden av de andras produktion. (Villkoren för och möjligheten att nå denna jämvikt visas matematiskt i den neoklassiska teorin.)

Säg nu att de personer som tillverkar spadar blir besatta av att samla på sig så mycket ved som möjligt. De byter bara en del av sina spadar mot den nödvändiga mängden bröd. Alla andra spadar de tillverkar använder de för att byta till sig ved. Detta minskar efterfrågan på möbler och tyg, vilket gör att några av dem som producerar möbler och tyg blir arbetslösa. Nu händer två saker i denna bytesekonomi. För det första kommer den ökade efterfrågan på ved att höja dess pris. En del av de andra personerna i denna ekonomi kommer då att välja att efterfråga mer möbler och tyg eftersom ved blivit så dyrt, vilket kan sysselsätta några av de arbetslösa möbel- och tygtillverkarna. För det andra måste produktionen av ved öka och då kan de återstående arbetslösa få sysselsättning inom vedproduktionen.

I en bytesekonomi kommer ett skifte av efterfrågan från en vara till en annan vara att tvinga fram en förändring i sysselsättningen. Men totalt kommer det, när anpassningen är genomförd, att krävas lika mycket arbete som före förändringen.

Nu dyker pengarna upp på scenen.

Keynes påpekade att en utvecklad marknadsekonomi kräver så mycket pengar att detta inte kan tillfredsställas med att låta någon vara (som guld) fungera som allmänt bytesmedel. Därför skapas kreditpengar – en lapp som ger innehavaren rätten att köpa varor. Kreditpengar har två egenheter. Om någon börjar samla på sig pengar, så leder det inte till att efterfrågan på andra varor ökar. Framför allt kräver pengar ingen arbetsinsats för att produceras.

Låt oss återvända till spadtillverkarna, som nu verkar i en penningekonomi. De får för sig att samla på sig så mycket pengar som möjligt. För pengarna de får för sina spadar köper de bara den nödvändiga mängden bröd. Alla andra pengar lägger de i madrassen. Detta leder till minskad efterfrågan på ved, möbler och tyg, vilket gör att några av dem som producerar dessa varor blir arbetslösa. Samtidigt sker ingen förändring i det relativa priset på ved, möbler och tyg, som skulle kunna öka efterfrågan från andra än spadtillverkarna på dessa varor. Och framför allt så kan ju inte dessa varors producenter sysselsätta sig med att tillverka pengar. Följden blir permanent arbetslöshet.

Keynes insikt är så fullständigt självklar att det är svårt att förstå hur detta nu kan begravas. Neoklassikernas modell bygger på att en ökad efterfrågan på alla varor – även pengar – skapar arbetstillfällen för att producera denna vara och genom prisökningen leder till höjd efterfrågan på andra varor. Därför kan det heller aldrig finnas en brist på efterfrågan i denna teori. Produktionen skapar sin egen efterfrågan. Det kallas Says lag.

Keynes visar hur teorin blir fel så fort vi blandar in pengar i bilden.

Alla nyliberala påståenden om att arbetslösheten kräver flexiblare arbetsmarknad och mer av fri konkurrens bygger i grunden på denna neoklassiska föreställning om en bytesekonomi, där sjunkande efterfrågan på en vara automatiskt leder till en motsvarande ökning för andra varor. I deras modell kan arbetslösheten egentligen inte finnas, såvida man inte hindrar människor från att ta jobben som ju borde ha skapats eftersom brist på arbete för en vara ersätts med efterfrågan på en annan vara.

Det hela är lite generande när man tänker efter.

Det verkar som om de nyliberala ekonomerna helt enkelt inte förstått det fenomen som är utmärkande för vår ekonomi. Pengarna.

Sammanfattning

Keynes visade hur samhällsekonomin får stora störningar om människor börjar lagra pengar i stället för att använda dem till att byta till sig andra varor och tjänster.