Behövs tillväxt?

Ett av resultaten av politiska och ekonomiska makthavares oförmåga att ta itu med klimathotet är att vi fått en motreaktion från miljörörelser och människor aktiva mot klimathotet som handlar om att ifrågasätta själva tillväxten i samhället.

I stället för ökad konsumtion av varor och tjänster på jorden vill man se motsatsen. Grundtesen är att en kontinuerlig oändlig tillväxt är otänkbar i en ändlig värld med ändliga resurser. Jordens faktiska resurser av energi, mat och mineraler gör fortsatt tillväxt omöjlig.

I stället måste vi bromsa, transporter ska minska, lokal småskalig av mat och produkter öka, energianvändningen begränsas och de resurser som finns distribueras mer jämlikt över jorden.

Det här är ingen färdig rörelse, mest känd är ekonomen Tim Jacksons bok Välfärd utan tillväxt från 2010, men det finns inslag av tillväxtkritiken i röda och gröna partier och långt in i nationalekonomernas egen kår.

Det centrala är att begreppet tillväxt i dagligt tal har blivit synonymt med ökad BNP. Men BNP är bara en uppskattning av alla varor och tjänster under ett år i ett samhälle. Vad vi konsumerar eller producerar finns inte med.

I stället för ökad konsum­tion av varor och tjänster på jorden vill man se motsatsen.

Det gör att ”till­växten” blir lika stor oberoende av om de nya varorna förstör världen eller räddar den. BNP ser ingen skillnad på produkten solcell och produkten diesel.

På samma sätt skiljer inte BNP-måttet miljöförstörande energiproduktion från miljövänlig.

Inte heller kan BNP skilja på om tjänsterna vi producerar förstör (säg: finansanalytikers arbete), utmanar (konstnärligt arbete) eller utvecklar (utbildning av miljötekniker). Allt blir en summa anonyma pengar i räkenskaperna.

Det här är en självklar kritik som egentligen inte borde vara kontroversiell. I stället för att fixera ekonomiska mål och investeringar utifrån måttet BNP borde politiken utgå från vad vi producerar och konsumerar och låta BNP bli vad det blir. Ökad tillväxt i form av ökad BNP är helt enkelt inget relevant mål.

Att vi själva diskuterar ekonomi och använder BNP som ett jämförelsemått handlar mer om att BNP visar vilken kraft ett samhälle har.

Kraften kan användas till kortsiktig spekulation på finansmarknader eller till långsiktiga investeringar.

Den kan gå till hälsa åt alla eller till underhållning åt alla. Den kan gå till mer offentliga investeringar i form av militära rustningar eller till stora vindkraftsparker.

Ett land med låg BNP har helt enkelt mindre kraft att förstöra, men också mindre kraft att lösa problemen med.

Att kritisera begreppet tillväxt utifrån BNP-måttet ser vi som något självklart. Men när diskussionen börjar handla om att minska tillväxten i form av mindre transporter, mindre produktion, mindre konsumtion så är vi betydligt mer tveksamma.

Vi menar nog att en värld där en tredjedel av medborgarna lever i djup fattigdom behöver mer tillväxt, inte mindre.

Sammanfattning

Tillväxt mätt som BNP är en otillräcklig måttstock. BNP säger inget om produktionens innehåll. Men samtidigt behöver världen mer resurser för att fler ska kunna leva ett bra liv. Någon form av tillväxt är nödvändig.