Ekonomihandboken · Avdelning 17 · Kapitalism, marknad, planekonomi, företagande och socialism
Innehåll

Nyliberalernas syn på marknaden

Kapitalismen brukar ibland slarvigt kallas för ”marknadsekonomi”. Detta är – menar vi – ett djupt felaktigt påstående som vi i några korta kapitel ska försöka diskutera.

Vi börjar med frågan vad en marknad är enligt nyliberaler. Om du frågar en nyliberal ekonom så kan du få höra en historia med ungefär följande lydelse: Tänk på staden New York. Utan en ständig ström av varor in och ut ur staden skulle den inom en vecka befinna sig på svältgränsen. En mångfald av de rätta slagen och de rätta mängderna livsmedel är erforderlig. Från de omkringliggande grevskapen, från 50 delstater och från världens avlägsnaste hörn fraktas därför varor dagligen med New York som destinationsort.

Hur är det möjligt att 10 miljoner människor kan sova lugnt om natten utan att behöva leva i skräck för ett sammanbrott i det invecklade ekonomiska maskineri på vilket deras stads tillvaro beror? Allt detta sker ju utan tvång eller central dirigering av någon medveten instans!

Ändå ligger nog få och grubblar över om det ska finnas mat i butikerna nästa dag. De litar på att marknaden ska fungera. Enbart denna förmåga att fungera är ett övertygande bevis för att ett system grundat på konkurrens, marknader och priser inte är ett system som präglas av kaos och anarki. Det bygger på en viss ordning och reda. Det fungerar.

Den osynliga handen

Adam Smiths bok ”Nationernas välstånd” från 1776 gav upphov till den moderna nationalekonomin. Smith fascinerades av insikten om att det fanns en ordning i det ekonomiska systemet. Han förkunnade principen om den ”Osynliga handen” – när varje individ fullföljde sina egna själviska syften leddes han som av en osynlig hand till att åstadkomma det bästa möjliga för alla. Och detta sker utan någon övergripande kontroll från staten. I ett system med fri enskild företagsamhet strävar ingen individ eller organisation efter att lösa de tre viktigaste ekonomiska frågorna: Vad ska tillverkas? Hur ska detta tillverkas? Åt vem tillverkas det?

Svaren ges utan att någon central instans bestämmer. Varje grundläggande lärobok i nationalekonomi konstaterar: ”Detta förhållande är verkligen märkligt.” (Citatet är från Paul A. Samuelson, som skrivit den mest använda läroboken i nationalekonomi, och det är också från honom som vi hämtat det inledande exemplet med staden New York.)

”Det fungerar” – det kan vi ju alla se. Men hur fungerar det? Enligt teorin sker det genom att systemet söker sig mot jämvikt, ungefär som en pendel försöker stanna i ett viloläge. Om folk önskar mer av en viss vara – till exempel skor – kommer en flod av nya beställningar på den varan. Det kommer att leda till att priset stiger och mer produceras. Om det då produceras för många skor kommer priset att sjunka på grund av konkurrensen. Men vid lägre priser kommer folk att köpa mer skor igen och producenterna kommer inte längre att producera riktigt lika mycket. På så sätt kommer jämvikt mellan utbud och efterfrågan att säkerställas.

Men teorin går längre än så. Den menar att jämvikten kommer att uppstå på billigast möjliga sätt. Företagen kommer genom konkurrensen att producera skorna på bästa och billigaste sätt. Dessutom kommer detta jämviktsläge också innebära att producenterna inte gör några onormalt höga vinster.

Säg att vi fått en balans mellan utbud och efterfrågan, men att en del av företagen har omodern teknik och därmed bidrar till att balansen etableras på ett rätt högt pris. Nya företag kommer då att se att de kan göra en extravinst genom att gå in på marknaden med den modernaste tekniken. Vi får ett nytt jämviktsläge, som utmärks av att alla använder den modernaste tekniken, men säg nu att alla håller priser som ger dem en vinst utöver vad som anses normalt.

Den här extra vinsten kommer att locka in ytterligare företag, som pressar ner priserna till den nivå där inga nya företag är lockade att gå in på marknaden – det vill säga till den nivå då det inte existerar några övervinster.

Den allmänna jämviktsteorin

Vi har med andra ord att göra med ett väldigt system, där priser och produktion försöker närma sig ett jämviktstillstånd. Ett tillstånd där:

Vad som produceras bestäms av konsumenternas val. Vill folk ha mer av en vara stiger priset och det kommer att locka fram en ökad produktion.

Hur det ska produceras bestäms av konkurrensen mellan olika producenter. Enda sättet för producenterna att möta priskonkurrensen och maximera sina vinster är att hålla kostnaderna vid ett minimum genom att tillämpa de effektivaste metoderna.

Åt vem saker och ting produceras bestäms av utbud och efterfrågan, det vill säga vilka som är villiga att betala för varan vid ett visst pris.

Den här teorin ligger bakom borgerliga politikers och nyliberala ekonomers tal om att fri konkurrens är bäst i alla lägen. Enligt teorin gör det varorna billigare, resursslöseri försvinner då alla försöker producera så billigt man kan och det behövs ingen central samordning, ja, det behövs egentligen ingen politik för att bestämma över ekonomin och produktionen.

I modellen är konsumenten kung. Det är hushållens val som styr produktionens inriktning och fördelning. Företagen är passiva aktörer som enbart anpassar sig, utifrån rådande teknologi.

Det här är en oerhört kraftfull bild av vad marknader är och hur de fungerar. Vare sig vi är positiva eller kritiska till marknader, så formar det hur vi ser på faktiskt existerande marknader. Vi skulle vilja påstå att många radikala kritiker egentligen inte kritiserar faktiskt existerande marknader, utan just den här bilden av marknaderna, när de skriver att ”marknaden inte ska styra”. De diskuterar som om bilden var verkligheten.

Vare sig vi är positiva eller kritiska till marknader så formar det hur vi ser på faktiskt existerande marknader.

Innan vi i kommande kapitel övergår till att resonera kring vad som är fel med denna bild måste det påpekas att i den tid då Adam Smith tog de första stegen var det en både revolution­erande och befriande bild som han gav oss.

Adam Smith skrev om den ”osynliga handen” i ett samhälle fortfarande starkt präglat av feodalism. Guds planer förmedlades av kungar, präster och adelsmän till menigheten. Överheten styrde i ett strikt hierarkiskt samhälle. Att i det här samhället våga påstå att människors spontana kontakter med varandra kunde leda till något annat än kaos var ett steg framåt. Som så ofta annars skapade dock framgången förvridna resultat.

Vad som var en grundläggande och egentligen rätt enkel iakttagelse kom att byggas ut till en teoribyggnad med anspråk på att besitta den totala sanningen om vad marknader är och hur de fungerar.

Sammanfattning

I den nyliberala teorin är marknaden en plats där priser och produktion styrs mot ett jämviktsläge mellan utbud och efterfrågan. Fri konkurrens skapar i teorin billigast möjliga produktion och konsumtion och tar dessutom bort övervinster.