Ekonomihandboken · Avdelning 9 · Efter arbetet – pension
Innehåll

Att spara sig fattigare

Låt oss göra ett räkneexempel för att visa hur sparande kan minska produktionen: I ett land utan utrikeshandel kommer det som produceras att bestå av varor och tjänster som används för antingen konsumtion eller investeringar. Värdet av det som produceras kommer samtidigt att utgöra de samlade inkomsterna i landet. Inkomsten kan antingen konsumeras eller sparas.

Säg att vi har ett land där konsumtionen under ett år uppgår till 800 miljarder kronor och investeringarna till 200 miljarder. Landets produktion (BNP) kommer med andra ord att vara 1 000 miljarder. Detta blir då också summan av alla inkomster i landet. Eftersom inkomsterna är 1 000 miljarder och konsumtionen 800 miljarder kommer sparandet att uppgå till 200 miljarder.

9.1 Ett räkneexempel.
UtfallBeslutUtfall
år 1år 2år 2
Konsumtion800700
+ Investeringar200200
= Produktion1 000900
 
Inkomster1 000900
– Konsumtion800–100700
= Sparande200200

Låt oss nu anta att hushållen under nästa år (år 2) fattar beslut om att öka sitt sparande med 100 miljarder, samtidigt som företagens beslut om investeringar ligger kvar på 200 miljarder. Hushållen vill alltså spara 300 miljarder år 2. Det hushållen faktiskt gör är att bestämma sig för hur mycket de vill konsumera. I det här exemplet innebär ”sparbeslutet” att hushållen köper konsumtionsvaror för 700 miljarder – en minskning med 100 miljarder jämfört med föregående år.

Det betyder att under år 2 kommer det att konsumeras för 700 miljarder och investeras för 200 miljarder, vilket ger en samlad produktion (BNP) på 900 miljarder. Årets inkomster kommer följaktligen också att uppgå till 900 miljarder, och eftersom beslut har fattats och genomförts om att konsumera för 700 miljarder, så återstår ett faktiskt sparande på just 200 miljarder.

Effekten av ett beslut om ökat sparande, det vill säga i realiteten ett beslut om att minska konsumtionen, blev inte ett ökat sparande, utan en minskad produktion och minskade inkomster.

Ökat sparande som inte motsvaras av ökade investeringar leder alltså till ett fattigare samhälle. Det är ett av ekonomen Keynes enkla men viktiga påpekanden. En insikt som helt tycks ha försvunnit i den offentliga debatten.

Låt oss försöka oss på en liknelse. Det går helt enkelt inte att spara på mänsklig aktivitet genom att inte utföra den. Att spara för samhället är som om en privatperson trodde sig kunna spara på skogspromenader. Eller: Man kan inte spara ett kärleksmöte genom att låta bli. I bästa fall kan man träffas en annan gång, men just det tillfället kommer aldrig igen.

Tanken att ökat privat sparande kan trygga pensionerna är därför ett logiskt felslut. Det som kommer att hända om alltför mycket pengar används till privat sparande är inte att företagen kommer att investera mer och bygga en rikare framtid. I stället kommer spekulationen i samhällsekonomin att öka. Det påverkar inte bara privatpersonerna utan även de stora fondernas agerande.

När varje fond – även de statliga AP-fonderna eller fackföreningarnas fonder – som enda mål har att öka avkastningen på sitt kapital så mycket som möjligt, så börjar plötsligt enorma summor snurra runt i en ständig karusell av kortsiktiga investeringar, spekulation och försök att överträffa andra fonder. Det blir ett spel där alla omöjligen kan vara vinnare i det långa loppet. Sammantaget skapar det här en allt större otrygghet och oro i samhället. Vid minsta kris för ett större företag flyttas plötsligt hundratals miljarder från en placering till andra i rädsla för att bli den som sitter kvar med ”svarte-Petter”. Vi får väldiga svängningar i börskurser och förmögenheter och väldiga kriser parat med tjurrusningar vid framgång. Det är i detta sammanhang ett märkligt politiskt val vi gjort i Sverige när vi förvandlade stora offentliga pensionsfonder till mindre och alltmer privatiserade spekulationsfonder.

Vi har minskat tryggheten, minskat de offentliga investeringarna och därmed minskat tillväxten och våra möjligheter att ge oss själva bra pension i framtiden.

Sammanfattning

Ett sparande kan minska tillväxten i samhället. Bara en kombination av ökad konsumtion och aktiva investeringar säkrar en framtida pension för dagens löntagare.