Ekonomihandboken · Avdelning 2 · Den rika offentliga sektorn
Innehåll

Har den offentliga sektorn blivit fattigare?

I kapitel 1 berättade vi att nationen Sverige bara blivit rikare med åren. Samtidigt har mycket av den politiska diskussionen sen 1980 handlat om att ”vi inte har råd” eller att ”vi levt över våra tillgångar”. På senare tid har debatten handlat om att vi inte ska slösa utan i stället ”betala på stats­skulden”.

Problemet är ordet ”vi”. Vad menar man med ”vi”? Är det nationen Sverige, alltså alla vi som bor här och är svenska medborgare? Eller är det den offentliga sektorn, det vill säga den del av Sverige som inte ägs av privat­personer utan av oss alla gemensamt? (Den kallas därför ibland också den gemensamma sektorn.)

Men den offentliga sektorn är också uppdelad i landsting, kommuner, staten och de sociala försäkringarna.

När en politiker talar om ”vi” kan det alltså betyda väldigt olika saker. ”Vi” har inte råd med fler lärare, säger man kanske. Men detta ”vi” gäller då bara den kommun som ska anställa. Det säger inget om huruvida vi i landet i stort har råd att satsa mer pengar på skolan.

Eller också kan en ekonom säga att ”vi” har en stor stats­skuld och därför inte råd att prioritera miljö­frågorna nu. Men om nationen Sverige samtidigt är rik betyder det att företagen och konsumenterna har stora resurser. Miljö­insatser kan då betalas av företagen i stället för av staten. Staten kan fatta ett beslut som förbättrar miljön utan att det påverkar dess egen ekonomi. (Däremot förbättrar den förhoppningsvis vår gemensamma möjlighet att leva i framtiden.)

Hur förmögna är vi?

För att avgöra om man är rik eller fattig brukar man ta sina skulder på ena sidan, sina tillgångar på den andra och så räknar man ihop plus och minus. Låt oss se hur det blir för Sverige, först för hela nationen, sen för olika delar av den offentliga sektorn.

Det här är – som du ser – riktigt stora förmögenheter. Varje svensk delar på över en miljon kronor i förmögenhet! Om allt var jämnt fördelat. För varje svensk finns en rikedom på 250 000 kronor samlad i offentlig sektor.

2.6 Nationens och offentliga sektorns förmögenhet 1/1 2010. Miljarder kronor.
Nationen Sverige
Tillgångar41 231
Reala tillgångar8 537
Finansiella tillgångar32 694
Skulder32 918
Förmögenhet8 314
per capita904 169 kr
 
Kommuner och landsting
Tillgångar1 361
Reala tillgångar 976
Finansiella tillgångar385
Skulder326
Förmögenhet1 034
per capita112 471 kr
 
Staten och socialförsäkring
Tillgångar2 682
Reala tillgångar 601
Finansiella tillgångar2 081
Skulder1 410
Förmögenhet1 272
per capita138 336 kr
 
Offentliga sektorn
Tillgångar4 042
Reala tillgångar1 577
Finansiella tillgångar2 466
Skulder1 736
Förmögenhet2 434
per capita250 806 kr
Källa: www.scb.se, National­räkenskaper, detaljerade årsberäkningar (NR), tabell 23. Stock av fast realkapital, netto, 1 januari respektive år, Faktor­prisindex (FPI) för bostäder inkl. löneglidning, Finans­räkenskaper efter sektor, kontopost och motsektor.

Om vi tittar på hur förmögenheten för den gemensamma sektorn har utvecklats så kan vi se att vår förmögenhet går upp och ner under åren. Det beror på att framför allt staten under vissa år har underskott i sin budget, medan den andra år har överskott. Under underskotts­åren minskar förmögenheten, under överskotts­åren stiger den. De senaste trettio åren har utvecklingen sett ut såhär:

2.7 Den offentliga sektorns förmögenhet. Miljarder kronor i fasta priser.

Källa: www.scb.se, Finans­räkenskaper efter sektor, kontopost och motsektor. År 1995–2008, National­räkenskaper, detaljerade årsberäkningar (NR), tabell 23. Stock av fast realkapital, netto, 1 januari respektive år, Faktor­prisindex (FPI) för bostäder inkl. löneglidning, konsument­prisindex.

Vissa år går det upp, andra år ner. Men ingen gång har vi varit fattiga. Det vill säga inget år har våra skulder varit större än våra tillgångar. Möjligen kan man säga att vi – den gemensamma sektorn – varit mer eller mindre rika.

Den offentliga sektorns förmögenhet består av företag, hus, mark, pengar och fonder.

Fonderna är de pengar staten år från år avsätter till särskilda fonder vars överskott sen ska vara med och betala till exempel pensioner, försäkrings- eller arbetsskador.

Även kommuner och landsting är rika. Deras förmögenheter är mest fast kapital, det vill säga framför allt hus och mark.

De mesta pengarna – finansiella tillgångar – ligger hos staten.

Det är härifrån förvirringen i diskussionen om vi är fattiga eller rika härstammar.

Staten har en förmögenhet som förändras väldigt snabbt mellan åren. Den hänger direkt ihop med hur ekonomin utvecklas i hela samhället. Går den bra får staten in stora skatte­intäkter och dess förmögenhet ökar fort. Går ekonomin dåligt minskar skatte­intäkterna och statens förmögenhet blir ett minus några år.

Kommunernas och landstingens förmögenhet är mycket trögare och förändras inte lika snabbt. På samma sätt är de statliga social­försäkrings­fonderna trögare.

Samtidigt styr staten över hela den offentliga sektorn. Regeringens beslut påverkar ju direkt både kommunernas, landstingens och fondernas ekonomi. När det nya pensions­systemet genomfördes så flyttade således regeringen stora delar av pensions­fonderna till statens budget, vilket gjorde att den plötsligt såg starkare ut. Staten kan på samma sätt genom att öka eller minska bidragen till kommunerna direkt förändra deras ekonomi och därmed på sikt deras förmögenhet.

Vi menar att det är viktigt att se till hela den offentliga sektorns ekonomi när man diskuterar om vi har råd eller inte råd med till exempel gratis vård för alla. Många ekonomer och politiker diskuterar bara en del av den gemensamma ekonomin, en kommuns eller statens ekonomi när de hävdar att vi ”inte har råd” med ett visst förslag.

Vi tycker att det är att luras.

Sammanfattning

Vår gemensamma sektor är inte fattig. Vi har en stor förmögenhet som säkerhet för olika satsningar vi vill göra. Om vi vill göra dem.