Ekonomihandboken · Avdelning 18 · Att använda ekonomihandboken
Innehåll

Exempel 3. Ett nytt ekosocialistiskt program

Vi som skrivit den här boken är socialister och reformister. Det betyder att vi tror på politikens makt att förändra ekonomin, vi är djupt övertygade om att en folklig rörelse är det enda som kan tvinga fram de förändringar som behövs för att vår värld ska klara både den kommande klimatkrisen och den följande ekonomiska krisen.

Men vad är reformism?

Ord är förrädiska.

Ordet reform har de senaste åren fått en ny användning, Att vara reformist handlar för oss inte om det som i dagligt tal kallas ”reformera utbildningsväsendet” eller ”reformera sjukersättningen”. Dvs det är inte att försämra villkoren för ungdomar eller minska sjukas rätt till välfärd. Inte heller är man reformist för att man sänker skatter eller ”reformerar skattesystemet”. Men reformism handlar heller inte om att bara justera skatterna till lite högre inkomster för en kommun.

Reformism är att medvetet, steg för steg försöka stärka de folkliga krafterna mot penningintressena. Stärka människors möjligheter att ta alltmer större eget ansvar för utvecklingen.

För nationen Sveriges del är den reformism som behövs idag en politik som å ena sidan betalar Sveriges nödvändiga insats för att möta klimathotet och å andra sidan minskar klyftorna och stoppar utslagningen i landet.

För att klara det behöver vi genomföra en serie investeringar och omfördelningar i samhället. Målet är att på tio år göra landet klimatneutralt.

För att enkelt beskriva det ska vi gå igenom ett tioårigt omställningsprogram.

Det är stora pengar vi räknar på, men låt oss redan från början konstatera att det inte handlar om att ”göra av” med pengar. Det här handlar om investeringar, sånt som bär frukt idag och många decennier framåt. De insatser vi gör skapar en grön tillväxt, de kostar alltså inte våra barnbarn något, det ger dem tvärtom stora intäkter. Men de kräver en omfördelning av oss som bor här idag.

Låt oss börja med utgiftsposterna.

Utgifter per år

Fri kollektivtrafik

Vi kan inte vänta på att bilföretag tar fram bilar som ersätter dagens förstörande bilflotta. För att snabbt minska CO2-utsläppen från trafiken måste kollektiva resor uppmuntras. Enklaste sättet att snabbt göra det är genom att göra dem fria. Alla får åka inom städerna och regionerna utan biljetter. Eftersom dagens intäkter från de olika biljetterna bara är knappt 20 miljarder (de flesta buss- och spårresor är redan idag subventionerade) är kostnaden för fria resor med dagens kollektivtrafik bara 20 miljarder per år.

-20 miljarder

Fri tågtrafik

Den snabbaste omställningen av långväga resande är att bil ersätts med tåg. Om alla svenskar skulle få resa fritt på tåg skulle kostnaden för det vara runt 40 miljarder per år.

–40 miljarder

Utbyggd kollektivtrafik

Sammantaget skulle det här minska bilresandet drastiskt. Men samtidigt ökar ju behovet av ny kollektivtrafik och tågtrafik snabbt. Höghastighetståg och spårbunden lokaltrafik, liksom mer båttrafik, kommer att behöva en ständig utbyggnad i tio år.

Bara höghastighetståg och nya spår beräknas kosta 150 miljarder. Det innebär att vi behöver satsa 50 miljarder per år i ren utbyggnad av de system vi redan har. Efter tio år kan då varje svensk även i praktiken utnyttja den fria trafiken överallt.

–50 miljarder

Biogassatsning

Alla känner till biogasens fördelar, den kan produceras lokalt, den är klimatsmart och den skapas ur de restprodukter och det avfall som vi människor ger ifrån oss. Med biogas blir avfall en inkomstkälla, även klimatskadlig köttuppfödning minskar kraftigt sin påverkan genom biogasproduktion.

Ändå är systemet väldigt dåligt utbyggt av den enkla anledningen att olja och fossilgas prioriteras av energibolagen.

För att skapa biogas till alla bussar och jordbruksmaskiner och ersätta stora dieselmaskiner behöver biogasen få investeringsstöd. Om vi satsar 15 miljarder per år är frågan löst på tio år.

–15 miljarder

Elektrifiera vägarna

Det kanske mest enkla och samtidigt mest rena sättet att utnyttja dagens gigantiska motorvägar runt om i världen, vore att elektrifiera dem. I Sverige kan långtradare åka rent på motorvägen om den gamla tekniken med eldrift plockas upp igen. Spårbussar var ju en vanlig syn i städerna förr. De togs bort och man satsade på diesel och bensindrift istället.

Gårdagens nackdelar med systemet – bussen/lastbilen var bunden till elledningen och kunde inte köra fritt – är inget tekniskt problem. En långtradare som tar el från vägen i 100 mil kan sen åka på batteridrift de sista fem milen till lagret.

Men det här är en investering som ingen privat aktör kan göra, den kräver en stor offentlig satsning.

Istället för att bygga ny järnväg överallt kan elektrifierade vägar vara en billigare och snabbare lösning. Det finns ingen budget för sånt här men satsar vi 10 miljarder per år kommer många mil motorväg mellan städer kunna vara elektrifierad på tio år.

–10 miljarder

Solceller

Den stora energibäraren framöver kommer att vara el. Eftersom nästan hälften av elen kommer från vattenkraft (som kan byggas ut med ca 7 TWh per år om vi vill utnyttja och effektivisera alla gamla dammar som finns runt om i landet) behöver vi snabbt skapa lika mycket ny el som kärnkraften idag står för. Det mesta av den kan visserligen ersättas av energisparande (det finns många utredningar från bl.a. Greenpeace som visar hur det kan gå till) men eftersom vi tror på en ökad elanvändning då olja och gas ska bort, räknar vi här med att fördubbla elproduktionen. Den el som inte konsumeras inom landet kan exporteras för att ersätta kolkraft vi äger söder om landets gränser.

Den enklaste metoden att snabbt öka elproduktionen är genom att sprida solceller på existerande byggnader, längs vägar, längs tågtrafik och industritomter. Solceller innebär dubbelutnyttjande av sånt vi redan har. Den infrastruktur som solcellen behöver har vi redan byggt och betalt för! Det finns elnät överallt där människor bor och arbetar.

Det är ingen liten sak. En av de största kostnaderna för stora vindkraftsparker till havs och på land är de stora nya investeringarna i elnät som måste göras. Den typen av investeringar är redan gjorda där vi bor och arbetar idag.

Solcellsanläggningar 2011 kostar runt 30 kr/W men en stor satsning innebär rejäla kostnadsminskningar. Storskaligt kan man därför räkna med 14 kr/W. Investeringen kan ske både direkt till privata hus, allmännyttan eller kommunala energiparker.

En investering på 28 miljarder per år innebär att Sverige varje år sätter upp 2 gigawatt solceller. Det ger ungefär 2 TWh el. Efter 10 år har då solcellerna ersatt nästan halva kärnkraften i landet.

-28 miljarder

Solpaneler för varmt vatten

Ännu billigare är solpaneler för varmt vatten. Halva året kan svenska hus få tappvattnet via solen, tekniken är färdig och utvecklad, det som behövs är en storskalig investering, framförallt i miljonprogrammet, tvingande lagkrav vid nybyggen och stöd till privatägda hus som ställer om.

Men blir det inte för mycket varmt vatten då?

En stor fördel i våra städer är fjärrvärmenätet. Liksom för elnät betyder det att infrastruktur finns för att skicka ner värme i fjärrvärmenätet. Alla hus kan hjälpa till att värma varandra. Det enda som krävs är att fjärrvärmemonopolet öppnas.

Fjärrvärme är en relativt ren energi men den kan bli renare. I t.ex. Stockholm produceras fjärrvärme av kolkraft. Och all avfallsförbränning och fliseldning kan användas till annat än att värma vatten soliga dagar.

Solpanelsatsning på 10 miljarder per år innebär att de flesta hus i Sverige har paneler uppsatta inom tio år.

-10 miljarder

Vindkraft överallt

Sverige har mer vind än Tyskland. Ändå har Tyskland fler vindkraftverk än Sverige, ja man producerar faktiskt mer el via vindsnurror än vi gör med kärnkraft!

Att påstå att vindkraften inte kan ersätta kärnkraft är alltså rent nys. Det handlar bara om hur många snurror man sätter upp.

Vindkraften i Sverige innebär att vattenkraften fungerar som batteri. När det blåser lagras vatten som sen används när det inte blåser. Dels har vi dagens vattenkraft att använda. Dels kan pumpvattenkraft enkelt byggas i ett land med så många sjöar och vattendrag som vårt.

Det finns ett motstånd mot vindkraft som handlar om lobbykrafter som inte erkänner klimathotet som sådant. Dem lämnar vi därhän i denna diskussion. Men den skepsis som handlar om att man själv inte vill ha vindkraft som granne är ett större problem. Svenska folket är starka förespråkare för vindkraft, bara inte där man själv bor.

Det här är ett större problem eftersom ingen bra klimatpolitik kan genomföras om den inte stöds av starka rörelser lokalt. Själva tror vi att det handlar om att ta debatten ärligt. Klimathotets allvar gör att vi måste inse att den miljöförstörelse vindkraft skapar är minimal jämfört med de ljud och den landskapsförstörelse våra vägar, mobilnät eller industribyggen redan har gjort. Dessutom, vindkraft håller i 25 år. Om vi idag bygger ut vindkraften rejält är det inget som säger att den måste förnyas om 25 år om annan energiteknik slagit igenom.

Däremot säger allt att vi inte kan vänta i tjugofem år på att möta klimathotet.

Vindsnurror kostar idag 20 kr per W allt som allt.

Men de ger mer än dubbelt så mycket el som solcellerna per W.

Att sätta upp 10 000 stora vindkraftverk betyder 30 gigawatt. De ger då ungefär 75 TWh el. Mer än hälften av den el vi använder idag. Kostnaden är ca 600 miljarder. Vilket alltså blir 60 miljarder per år. En tredjedel kan företagen stå för i sina klimatinvesteringar. Kvar är 40 miljarder att finansiera via offentlig sektor

-40 miljarder

Vatten som rör sig

Vattenkraften i Sverige kan effektiviseras och byggas ut. Men skador vid byggen av stora nya verk är väldigt stora. Dessutom är det inget som – i motsats till vindkraft – lätt går att återställa efter tjugo år.

Men några TWh går att utvinna bara genom bättre maskiner och användande av existerande stängda dammar (ca 7 TWh). Fast det stora framtidslöftet för vattenkraften är vågor, undervattensströmmar, tidvatten och osmoskraft. Allt det här finns i energibolagens experimentprojekt. Men storskalig utveckling kräver offentliga investeringar. Satsar vi 10 miljarder per år kommer vattenkraften som helhet kunna öka med 1 TWh per år.

–10 miljarder

Jordens egen värme

Sverige är världsledande på bergvärme. Den energi som finns lagrad i jordskorpan är också så stor att den räcker mer än väl för alla. Jordskorpan är ju i princip ett gigantiskt jättelager av värme från solen. Använder man värmepumpar så får man ut tre gånger så mycket värme jämfört med direktverkande el. Om det kostar 50 öre att producera elen så betyder värmepumpar att värmen man får ut istället kostar ca 16 öre per kWh. Ännu större anläggningar (det finns bland annat en på Arlanda som lagrar energi i en underjordisk sjö) kan få ner priset till 5 öre per kWh.

Ändå är utbyggnaden oerhört långsam. Det är stora investeringar i början. En offentlig satsning på geoenergi där solvärme är motorn och berglagret vårt batteri, skulle kunna öka takten.

Satsar vi 10 miljarder per år betyder det att använd värme och el lågt räknat fördubblas så att 20 TWh frigörs till annat. Plötsligt kan Sverige bli ett stort exportland av grön energi efter några år.

–10 miljarder

10 000 utbildningsplatser

En omställning kan inte ske om inte människor utbildas till att driva den. Sverige har brist på kunnig personal i energiområdet. En satsning på att utbilda 10 000 personer per år (eller omskola arbetslösa) skulle kunna ske genom kombinerat arbete och utbildning i omställningsprojekten. Efter tio år har vi 100 000 utbildade personer inom den nya gröna industrin. Kostnaden är högt räknat (inkl. kostnader för speciallärare) ca 5 miljarder per år.

–5 miljarder

Klimatomställning företag

Svensk produktion är klimatförstörande precis som andra länders. Samtidigt sker inte de energieffektiviseringar som behövs, inte heller klimatinvesterar företagen i egen energiproduktion.

Men företagen måste ställas om. 20 miljarder per år behövs för att utveckla egen ren energiproduktion i framförallt vindkraft. Ytterligare 20 går till effektiviseringar.

En satsning på 40 miljarder per år ger en renare industri på tio år.

–40 miljarder

300 000 nya offentligt anställda

Att ställa om Sverige kommer aldrig att gå om andra delar av samhället samtidigt förfaller. Då blir det minskad frihet för många och de sociala konsekvenserna blir oacceptabla. Den största kostnaden i Sverige idag är att 480 000 människor inte får arbeta utan hålls utanför av arbetslöshetspolitiken.

Att förvandla en arbetslös till en arbetande kostar väldigt lite om det sker i offentlig sektor. Det är bara att jämföra vår kostnad för arbetslöshet och utslagning, med kostnaden för att anställa.

Såhär ser en uträkning ut:

18.9 Uträkning av kostnaden för att anställa arbetslösa i offentlig sektor.
ArbetslösAnställd
Lönekostnad400 000
Arbetslöshets­ersättning215 000
Utebliven arbetsgivaravgift115 000
Utebliven skatt22 000
Utebliven moms10 000
Total kostnad362 000400 000
Källa: Ekonomihandboken, tabell 4.24 Antaganden: Månadslön 24 000, arbetsgivaravgift 40%, arbetslöshetsersättning 75%, kommunalskatt 30% och moms 25%.

För att anställa 300 000 människor blir kostnaden årligen mindre än 15 miljarder. Det är ett mycket lågt pris för att stoppa sönderslitandet av vårt samhälle. Uppgifter finns ju att utföra inom skola, vård, omsorg och i den nya eko-omställningen. En kraftigt minskad arbetslöshet kommer givetvis att innebära ett ökat tryck på högre löner även inom den privata sektorn. Det gillar självklart inte Svenskt Näringsliv. Medan vi anser att det är en nödvändighet. Lönernas andel av produktionen måste öka för att minska den skadliga spekulationsekonomin och stärka den gemensamma sektorn.

–15 miljarder

Jämlika löner

Det kanske största politiska misslyckandet vid sidan om klimathotet är jämställdheten. Fortfarande, efter trettio års jämställdhetsarbete, är kvinnolöner lägre än mäns i Sverige. Vi har svårt att se att ett samhälle som måste samlas runt ett klimathot inte också tar itu med andra grundläggande klyftor för att skapa den sammanhållning vi behöver.

Vi tror att det enklaste sättet att bryta kvinnoförtrycket vad gäller löner, är att genomföra en lönechock i offentlig sektor där man dels erbjuder deltidsarbetande full lön, dels kraftigt höjer lönerna i kvinnodominerade jobb inom offentlig sektor.

Om lönerna snabbt höjs för att kompensera för de 20% som kvinnors lön i snitt släpar efter mäns, skulle det med dagens lönesumma innebära en kostnadsökning på 40 miljarder, efter avdrag för kommunalskatten.

En så stor löneökning kommer även innebära kraftigt ökade löner inom kvinnodominerade yrken i privat sektor. Effekten av det är självklart ännu större skatteinkomster samtidigt som vinstnivåerna pressas ner.

Löneökningar är inte en kostnad för offentlig budget sett som helhet. Men kortsiktigt stiger lönekostnaden med 40 miljarder.

–40 miljarder

Höj pensionen

En stor fattigdomsfälla är de låga garantipensionerna som idag framförallt går till kvinnor. 770 000 personer lever i dag på garantipension. Den är bara runt 7 000 kr i månaden! Att höja den till 10 000 kr, borträknat kommunskatten, kostar oss 20 miljarder per år.

–20 miljarder

Gratis barnomsorg

Vi har fri skola i Sverige av den enkla anledningen att alla vet att utbildning är en rättighet som ger samhället mycket mer än motsatsen.

Just därför är det konstigt att småbarn avgiftsbeläggs på förskolor. Kostnaden för barnomsorg är en onödig belastning, den innebär bara att grupper hålls borta från arbetsmarknaden och är extra tung att bära för dem med små inkomster.

Barnomsorgsavgifterna i Sverige är runt 10 miljarder.

–10 miljarder

Inför studielön

Vi har i Sverige ett system med studielån, den som studerar kan låna pengar av staten och betalar sedan tillbaka resten av livet.

Det är ett dyrt och krångligt system där den som utbildar sig och gör landet rikare, får betala extra för det i efterhand.

Ideologin bakom studielånen är svår att förstå idag, de rika kan studera utan lån, medan den fattige lånar för resten av livet. En studielön skulle ersätta systemet och ge varje ung en möjlighet att fritt välja utbildning.

Idag lånar staten ut 13 miljarder per år.

Om vi istället inför studielön och dessutom höjer den med 10 procent så blir kostnaden 15 miljarder.

–15

Ovanstående är alltså vårt förslag till ett reformistiskt ekosocialistiskt program 2011.

Givetvis är det bara ett exempel.

Du kan själv byta investeringar och omfördelningssatsningar utifrån dina åsikter.

Det viktiga är att räkna nettokostnaden när det gäller löner och ersättning till människor samtidigt som investeringar måste räknas på flera år.

Kostnaderna ovan handlar alltså om att ställa om Sverige.

Men hur ska de betalas?

Finansiering

Intäkterna till förslagen ovan kommer från olika källor. Dels kapital vi kan investera och som inte används idag.

Dels ökade inkomster från produktionen vi investerat i.

Dels genom omfördelning i samhället typ en klimatfond.

Dels en omfördelning genom skatter. Vad har vi då för kapital att tillgå?

Använd den offentliga sektorns nettoöverskott

Idag ligger det på 800 miljarder kronor. Det är statliga och kommunala överskott som inte används utan ligger i riksbank, i valutaplaceringar i pensionsfonder som satt pengarna på börsen osv.

Det offentliga nettoöverskottet är därmed idag en del i spekulationskarusellen och gör ingen riktig nytta.

Om vi flyttar allt på en gång kommer finansvärlden att krascha direkt. Om vi däremot plockar ut en tiondel varje år och gör investeringar kommer en stor del av satsningarna kunna betalas år från år. Vi investerar med andra ord 80 miljarder per år från offentliga sektorns överskott.

+80 miljarder

Använd pensionsfonderna

Varje år inbetalas ca 80 nya miljarder till börser och finansmarknaden via våra pensionsfonder. Att istället investera dem direkt i en lönsam omställning är ett bättre förslag. Det är investeringar som inte försvinner utan tryggar pensionen i framtiden.

Varje år investerar vi 80 miljarder från AP-fonderna.

+80 miljarder

Använd PPM-pengarna

Ett enkelt sätt att ge människor råd att själva investera i solsparande system för hemmet är att låta dem ta ut hälften av de PPM pengar som idag ligger i fonderna. Varje år kan då 20 miljarder styras över till att göra nytta.

+20 miljarder

Använd vinsten från Vattenfall

Det stora statliga energibolaget är idag en bromskloss i omställningen. Fortfarande är kärnkraft och ny kolkraft det man vill satsa på. Att styra företaget så att hela vinsten återinvesteras i eko-omställning är inget konstigt. Ägaren bestämmer ju. Vinsten från Vattenfall kan därmed ge 20 miljarder per år i investeringar.

+20 miljarder

Klimatfond

En fond baserad på vinsterna (nettoöverskottet) i näringslivet skulle på tio år bli en enorm omställningsmotor. Om 10% av vinsterna går till fonden ger företagen även dåliga år 50 miljarder till en fond som de därefter kan hämta investeringskapital ur till energieffektiviseringar eller stora vindkraftsprojekt i företagens egen regi. Fonden omfördelar från de företag som inget gör, till dem som agerar. Men den minskar självklart också de outnyttjade vinsterna som i dag går till finansmarknaden.

+50 miljarder

Inkomster av energiproduktion

Om man sätter upp så mycket vindsnurror, investerar så kraftigt i solens och jordens energi, ja då ökar självklart intäkterna från försäljning av energin. Eftersom investeringarna ökar med samma summa varje år, ökar också intäkterna på samma sätt.

Vindkraftselens intäkter från 50 TWh ett år ökar till 100 nästa år, 150 året därpå och så vidare.

Om vi räknar lågt med en fixerad inkomst per kWh på 50 öre betyder det att vindkraften gett nästan 140 miljarder kronor i intäkt på tio år. (Då har vi inte räknat med de prisökningar som vi är säkra på kommer att komma framöver i takt med energibrist och Peak Oil). I snitt alltså en intäkt på ca 14 miljarder varje år.

Solceller ger också intäkter. 2 nya TWh per år ger 1 miljard. Efter tio år har intäkten varit 55 miljarder. Per år 5,5. Att sen solcellerna fortsätter ge ren el i ytterligare 30 år är en annan pluspoäng.

Vattenkraften ger på samma sätt nästan 3 nya miljarder i intäkt per år, solpaneler som värmer vatten och bergvärme sparar ca 15 miljarder per år. Biogasen ger ytterligare en del.

Sammantaget ger det nya energisystemet, lågt räknat, intäkter på ungefär 40 miljarder per år.

+ 40 miljarder

Stoppa motorvägar

Att flytta investeringar från motorvägar till gröna investeringar är en enkel operation. Vi flyttar 10 miljarder per år.

+10 miljarder

Skatteförändringar

De stora utgifterna för pensioner, jämlika löner, studier, fria resor och barnomsorg är naturligtvis pengar som inte försvinner i samhället utan gör nytta och skapar en grön tillväxt om det är klimatneutrala tjänster och varor vi satsar på.

Men kortsiktigt kan de bara finansieras genom omfördelning i samhället.

Vi föreslår därför i denna budget två nya centrala skatter.

En jämlikhetsskatt

För att lönerna ska bli jämställda inom offentlig sektor, arbetslösa erbjudas jobb och pensionärer och studenter få en rimlig inkomst behöver de jobbskatteavdrag Anders Borg infört vändas i en ny jämlikhetsskatt där den som tjänar mest betalar proportionellt mer än den som tjänar minst. En sån skatt skulle årligen kunna ge den överföring vi behöver för att finansiera social rättvisa. Skattesänkningarna har sedan 2006 inneburit 150 miljarder i sänkt intäkt för offentlig sektor per år. Vi återtar 40 miljarder för att betala satsningen på jämlika löner.

+40 miljarder

En klimatskatt

Redan idag finns koldioxidskatt som ett sätt att snabba på en grön omställning. Den måste vara utformad så att den faktiskt försvinner den dagen utsläpp från bilar, mat och industri faktiskt minskar. Därför kan klimatskatten mer ses som att vi betalar in för att göra de investeringar vi behöver idag, för att slippa kostnaderna framöver.

En klimatskatt på 50 miljarder i början är kanske 5 miljarder efter 10 år.

I snitt betyder det ca 28 miljarder per år.

+28 miljarder

Nu har vi å ena sidan satsat på att göra Sverige till ett klimatneutralt land, och å andra sidan skapat ett mer rättvist samhälle.

Kostnaderna för investeringar och jämlikhet kostar 338 miljarder per år.

Vi har hittat investeringskapital på 220 miljarder, nya energiintäkter på 40 miljarder och höjer skatten med 78 miljarder.

Det vi har gjort är helt enkelt ett ekosocialistiskt program.

Kostnader per årFinansiering per år
Fri kollektiv­trafik ‑20Använd offentliga över­skott +80
Fria tågresor ‑40Använd AP‑fonderna +80
Utbyggt kollektiv­trafiksystem ‑50Använd hälften av PPM-pengarna +20
Biogas ‑15Använd Vatten­falls vinst +20
Elektri­fiera existerande vägar ‑10Stoppa nya motor­vägar +10
Solceller på alla tak ‑28Klimatfond +50
Solpaneler för varm­vatten ‑10Inkomst från ny energi­produktion +40
10 000 nya vind­kraftverk ‑40Jämlikhets­skatt +40
Geoenergi ‑10Klimatskatt +28
10 000 utbildade klimat­arbetare ‑5Summa 368
Klimat­omställning företag ‑40
300 000 nya offentliga jobb ‑15
Jämställda löner ‑40
Höjd garanti­pension ‑20
Fri barn­omsorg ‑10
Studielön ‑15
Summa 368Summa 368

Det som var nattsvart, omöjligt och på borgerliga ledarsidor skulle kallats ”ansvarslöst” kan alltså diskuteras som något konkret och möjligt.

Ett jättestort omställningsprojekt där Sverige betalar sin del av den nödvändiga förändring som alla länder står inför.

Vårt program är fullt möjligt att genomföra ekonomiskt, det finns inga gömda kostnader eller märkliga ”dynamiska processer” i programmet. Allt finansieras och allt kan diskuteras.

Istället för att säga att satsningar är ”omöjliga” kan var och en fundera på vilken satsning man själv tror på, vilken som känns som en felsatsning och vilken som saknas. Det går att diskutera för alla, vi kan prata ekonomi och politisk vilja samtidigt.

Det är inte ekonomi som hindrar oss från att göra det här.

Det är politiken som måste ändras.

Men så är också vår grundtanke detta enkla:

Ekonomi är politik.