Ekonomihandboken · Avdelning 7 · Arbete, lön och arbetslöshet
Innehåll

Varför blir vi sjuka på jobbet?

Sjukförsäkringsdebatten har varit en av de märkligaste i Sverige de senaste tio åren. På allvar har politiker och media framställt svenska folket som en samling fuskare som – utan anledning – tagit ut för höga sjukersättningar i stället för att jobba.

Tittar man på sjukförsäkringskassans statistik verkar dock problemet oerhört överdrivet

7.3 Antalet ersatta sjukdagar per försäkrad.

Källa: Försäkringskassan, www.statistik.forsakringskassan.se. Sjukpenningtalet mäter antalet ersatta nettodagar med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad 16–64 år.

Vi är ju mindre sjuka idag jämfört med på 60-talets slut. I alla fall om man räknar antalet sjukdagar. De minskade dramatiskt mellan 1990 och 1996. Det beror dels på införandet av karensdagar, dels på den ökande arbetslösheten. En del fick mindre råd att vara hemma när de var sjuka och andra var – på grund av arbetslösheten – rädda för att vara sjukskrivna. Samtidigt var det också så att de som oftare var sjuka förlorade jobben vid nedskärningar och nedläggningar.

Mellan 1996 och 2001 ökade antalet sjukdagar igen. Men detta var mer en normalisering. Folk hade vant sig vid att avstå från ersättningen under karensdagarna och var inte lika rädda eftersom arbetslösheten börjat sjunka. Därefter har motsatsen skett igen. Färre sjukdagar, men samtidigt steg arbetslösheten. Något mer bland kvinnor än män.

Det finns alltså en relation mellan antalet sjukdagar och hur låg arbetslösheten är. På senare år har också försämrad sjukförsäkring genom att folk helt enkelt vägras sjukersättning trots sjukdom blivit en stor fråga. Men det finns också en relation som handlar om vilket jobb man har. I början av 2000-talet utredde staten det här ordentligt.

”Det finns inte några fakta som pekar på att ökningen i huvudsak beror på generella orsaker. Det har inte tillkommit nya epidemier eller andra sjukdomar som påverkar sjukfrånvaron oberoende av yrke, arbetsplats, kön etc … Tvärtom visar nu allt tillgängligt material att sjukfrånvaron är starkt arbetsplatsberoende …

Hur än fördelningen görs blir slutresultatet detsamma; skillnaderna mellan sektorer, mellan branscher, mellan företag i samma bransch eller inom stora företag kan inte förklaras med faktorer som beror på de enskilda individerna.”

(Källa: SOU 2002:5, Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, kapitel 2, ”I huvet på en utredare”.)

Detta är viktigt. Den stora ökningen av sjukskrivningar beror inte på nya sjukdomar eller fusk eller individens moral. Det beror på jobben. En arbetsplats som är stimulerande, som ger ansvar, stolthet och arbetsglädje producerar mindre sjukfrånvaro. Var blir då människor sjuka enligt utredningen?

7.4 Antalet sjukskrivna i olika sektorer. Genomsnitt=100.

Källa: SOU 2002:5, Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.

Kommunala arbetsplatser ligger i särklass sämst till och bästa sjuktalen finner vi i små privata företag. Är lösningen då att vi ska privatisera den kommunala verksamheten och låta den skötas av små privata företag?

Arbetsplatser inom sektorer som skola, vård och omsorg har framför allt kvinnor sysselsatta.

Arbetsplatser inom sektorer som skola, vård och omsorg har framför allt kvinnor sysselsatta. Kvinnor är mer sjuka när de arbetar på kommunala arbetsplatser. Blir sjukfrånvaron då lägre om män anställs? Utredarna ger svaret:

”Besparingar och neddragningar av resurser i kombination med stress och oförändrat tungt arbete resulterar i ökad sjukfrånvaro.”

I tidigare avdelningar har vi skrivit om hur antalet anställda inom offentlig sektor minskat sen 1991. Det finns en egenhet med syssel­sättning­sminskningen inom kommunal verksamhet. När sysselsättningen minskar inom vanliga privata företag (där fler män jobbar) försvinner inte bara anställda utan i stor utsträckning också de arbetsuppgifter de utfört. Det gäller inte inom den kommunala sektorn. De som blev kvar har fått fortsätta att vårda och utbilda lika många om inte fler! När privata företag ”rationaliserar” handlar det ofta om nya maskiner och system som kräver färre anställda. När ett vårdhem ”rationaliserar” betyder det oftast bara färre händer inom vården.

Den statliga utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet kom alltså redan 2002 och var mycket tydlig. Utredningen pekar ihärdigt på grundproblemet – den ökade sjukfrånvaron beror främst på nedskärningen av resurserna till den kommunala verksamheten. Om behovet av att åtgärda detta finns ändå inte ett ord i den föreslagna handlingsplanen. Inte heller har den socialdemokratiska eller den borgerliga regeringen lagt förslag om att minska sjukskrivningar genom att satsa på offentlig verksamhet. Det har i stället handlat om att hitta fuskare och göra det dyrare att vara sjuk. Att kvinnor fortfarande är mer långtidssjukskrivna än män visar på att problemet ignoreras.

Det är nog sant att många kommunala arbetsplatser kan skötas betydligt bättre om personalen får ökat inflytande eller om verksamheten är mindre anonymt styrd. Men även om vi överförde hela den verksamheten i privat ägo och gav de som arbetar där samma villkor – ta hand om lika många fast med mindre resurser – så är vi övertygade om att sjukfrånvaron skulle vara samma problem.

Vi har sparat oss arbetslösa, skrev vi i avdelning 1 i den här boken.

Nu kan vi lägga till – vi har sparat oss sjuka.

Sammanfattning

Antalet sjukdagar har minskat kraftigt genom att ekonomiska ersättningar har försämrats. Däremot har inte problemet med att vi blir sjuka på arbetet diskuterats. Eller varför just vissa arbeten skapar fler sjukdagar än andra.