Har svenska löner följt med andra länders?

Trots en viss uppgång, särskilt för vissa, sedan 1996 har de svenska lönerna halkat efter omvärlden när vi ser till de senaste femton åren. Ett sätt att mäta det är att se på hur den så kallade relativa arbetskraftskostnaden per producerad enhet utvecklats. Den visar hur arbetskraftskostnaden utvecklats i förhållande till hur mycket som producerats.

Diagrammet nedan visar hur Sverige utvecklats i förhållande till övriga industriländer (OECD-länderna). Jämfört med dessa länder har den relativa arbetskraftskostnaden sjunkit rejält. Mest på 90-talet, men även i sakta mak på 2000-talet.

7.14 Relativ arbetskraftskostnad för Sverige (1970=100).

Källa: OECD Economic Outlook No 60 – 88.

De svenska löntagarnas relativa läge förvärras drastiskt i samband med de upprepade devalveringarna (i slutet av 70-talet, i början av 80- och 90-talet). Bortsett från i slutet av 80-talet sker ingen återhämtning. Löneökningarna sedan 1996 har bara inte lyckats förbättra de svenska löntagarnas relativa läge. Idag ligger den relativa lönekostnaden på 64% av 1970 års nivå. Sänkningen har inneburit lägre löner, lägre konsumtion och därmed lägre tillväxt. Det har också inneburit lägre skatteinkomster för den offentliga sektorn.

7.15 Förändring av relativa arbetskrafts kostnader 1981–2010 (i procent).

Källa: OECD, Economic Outlook No 60–88.

Utvecklingen av de relativa arbetskraftskostnaderna sedan 1981 i olika länder ser ut så här:

Sverige ligger näst sist och det är bara Irland som ligger sämre till. Att Irland ligger så dåligt till beror på att landet haft en snabb tillväxt av produktionen som inte kommit de irländska löntagarna till del i motsvarande mån. De senaste årens finanskris har också slagit hårt mot lönerna i landet.

Hur kan detta pågå utan stora protester eller fackliga strider? Vi tror det handlar om flera orsaker.

För det första är det svårt för en vanlig löntagare att se det som sker. Om man själv får 200 kr i lönelyft är det svårt att veta att en med motsvarande jobb fått betydligt mer i andra länder. Globaliseringen finns inte som en medvetenhet hos många, bara hos företagsledare och kapitalägare är globaliseringen något man använder medvetet. Den fackliga passiviteten är lite mer komplicerad och handlar inte bara om kunskap utan också om makt. När facket tar strid har man inte bara ett propagandistiskt näringsliv mot sig som hotar lämna landet och genomför uppseendeväckande affärer med flytt och bråk, utan även en medievärld som motståndare. Kön med ”experter” från hela världen som kommer att propagera mot löneökningar kommer att vara lång. Facket kommer att vara ensamt mot ”alla”.

Sakligt är det tre argument som kommer att användas.

1. Jobben flyttar om lönerna höjs.

Att det inte stämmer (antalet jobb som flyttat från Sverige är mycket, mycket litet, enligt Ams) har mindre betydelse. Rädslan är djupt rotad efter många års propaganda om att ”nu flyttar jobben”.

I själva verket kommer höjda löner i Sverige skapa fler jobb eftersom konsumtionen ökar – och därmed produktion och tjänster.

2. Ökade löner ger bara inflation.

Detta argument används ofta, men sanningen är lite mer komplicerad. Under de ”värsta” inflationsåren på 80-talet stod lönerna bara för 10% av inflationen. Resten var effekter av framför allt skattehöjningar (moms) och bostadsmarknaden. Höjda löner gav faktiskt mindre inflation än de höga vinsterna under den perioden.

3. Ökade löner gör att Riksbanken höjer räntan, vilket gör det dyrare för löntagarna.

Sedan Riksbanken blev ”oberoende” är det ett riktigt argument. Om än överdrivet. Riksbanken kan inte förstöra en ekonomi utan motstånd. Och om den ändå försöker finns det ju politisk möjlighet att återkalla ”oberoendet” genom riksdagen.

Vi tror den svaga svenska löneutvecklingen jämfört med andra industriländer skadar hela samhället. Det gör företagen mäktigare och rikare och löntagarna svagare. I grunden handlar det om politik. Löntagarna har svårt att bli politiskt starka om man inte samtidigt tar striden om lön kontra vinst.

Sammanfattning

Sveriges löntagare har haft en sämre löneutveckling än andra industriländer. De senaste årens reallöneökningar har inte förändrat den grundläggande bilden.

Föregående kapitel:

Hur har lönerna höjts i Sverige?

Nästa kapitel:

Är vi fortfarande jämlikast?